"Förr placerade brännskade så långt ifrån sjukhusets övriga patienter som möjligt. De infekterade såren luktade hemskt, patienterna skrek hjärtskärande och var därtill mycket infektionskänsliga", säger brännskadeavdelningens chef Folke Sjöberg.
Huden är vår viktigaste skyddsbarriär mot bakterier och infektioner. När den skadas inträffar ett trauma som påverkar en mängd livsviktiga system i kroppen.
Brännskadeteamet på US är världsledande när det gäller vissa delar av vården. Inte minst tack vare forskning med mycket hög internationell standard.
– Att vara ett traumasjukhus är prestigefullt, men då måste man ha en brännskadeavdelning. När landets fem specialavdelningar skulle bli två beslutade internationella experter, på vetenskaplig grund, att de skulle ligga i Uppsala – och Linköping, konstaterar Folke Sjöberg, professor i brännskadevård och avdelningens chef.
Redan på 80-talet påtalade östgöten, läkaren och kirurgiprofessorn Sten-Otto Liljedahl att all vård av en brännskadad patient bör ske i enkelrum, utan att de alls förflyttas. Det minskar omaket för patienten då det ofta gör mycket ont att röra sig efter en brännskada, men det minskar också smittspridningen avsevärt.
Modellen var då unik i världen.
– Han satte Sverige på den internationella brännskadekartan. I dag har vi många internationella besökare som vill se hur vi byggt upp avdelningen, sedan några år dessutom i en helt ny version, säger Folke Sjöberg, som sedan mitten av 90-talet axlat Liljedahls mantel.
Förr placerades brännskade så långt ifrån sjukhusets övriga patienter som möjligt. De infekterade såren luktade hemskt, patienterna skrek hjärtskärande vid bandageomläggningarna och var därtill mycket infektionskänsliga.
När man bränt sig svårt skapas ett undertryck i vävnaden som suger vatten ur blodet. När man på 40-50-talet förstod att patienterna behöver vätskas upp rejält för att förhindra uttorkning var det revolutionerande.
Numera tar Folke Sjöberg och hans personal hjälp av AI, artificiell intelligens, som utvecklats i flera avhandlingar på US.
Länge fick brännskadepatienterna sina bandage bytta när de var vakna, vilket var mycket plågsamt, och de badades för att mjuka upp huden så att de skadade partierna kunde klippas bort. I dag skärs de djupt brända partierna bort under narkos, med en helt annan precision.
Numera tar man dessutom hjälp av AI, artificiell intelligens, som utvecklats i flera avhandlingar på US. Ju tidigare man opererar en djup brännskada, desto mindre risk för fula ärr.
– En skicklig kirurg kan vid första observationen med 70 procentig säkerhet förutsäga vad som kommer att läka av sig själv. Med en laserkamera, där bilderna analyseras med hjälp av AI, ökar träffsäkerheten till 98 procent. Nu finns det ett mobiltelefonbaserat system (en app) som kommer upp i nästan samma precision, berättar Folke Sjöberg medan han visar avdelningens sex operationsbestyckade, högteknologiska moduler med det senaste inom avancerad IVA-sjukvård.
All övervakningsdata överförs automatiskt till patientens journal.
I en Linköpingsstudie kunde man påvisa att de flesta brännskadepatienterna efteråt inte upplevde mer oro och depression än andra människor. "Det gör att vi nästan aldrig ger upp, ens vid mycket allvarliga skador", säger Folke Sjöberg.
Appen kan läsa av exakt var såret börjar, och förutspå och mäta läkningsprocessen. Tekniken kan framöver därför bli behjälplig också när det gäller att bedöma andra typer av svårläkta sår, med förkortade vårdtider som följd.
Smärtlindringen är också en helt annan i dag. På en smärtskala 1–10 ligger de flesta på runt 3 när de är på avdelningen. Däremot är det svårare att hålla patienten smärtlindrad vid rörelse. Med hjälp av en pump kan dock patienterna numera själva både söva sig vid omläggningar och ge sig själva smärtstillande läkemedel.
Med alltmer förfinad plastikkirurgi är dessutom slutresultatet ett helt annat än förr.
Förutom förbättrade tekniker, instrument, övervakning och behandlingar har nutritionen utvecklats starkt de senaste decennierna.
– Vid en brännskada utsätts kroppen för en stor stress, ämnesomsättningen ökar kraftigt och kroppen börjar "äta upp sig själv", därför är näringstillförseln och hur den är utformad av största vikt.
Folke Sjöberg visar avdelningens sex operationsbestyckade, högteknologiska moduler med det senaste inom avancerad IVA-sjukvård. All data går automatiskt in i patientens journal.
Antalet patienter som vårdas på sjukhus, och dör, har minskat med två tredjedelar sedan 90-talet. Av de 200 brännskadepatienter som vårdas i Linköping och Uppsala årligen är det cirka fyra procent som avlider.
Betydligt fler, tio gånger så många, dör direkt på skadeplatsen, som exempelvis vid lägenhets- och villabränder.
I en studie publicerad 2020 kunde Linköpingsforskarna visa att de flesta brännskadepatienterna efteråt inte upplevde mer oro och depression än andra människor.
– Det gör att vi nästan aldrig ger upp, ens vid mycket allvarliga skador, säger Folke Sjöberg. Vi vet att det lönar sig att få tillbaka människor till deras vardag, konstaterar före detta Europapresidenten och nuvarande sekreteraren i ISBI, världsorganisationen för brännskador.