Forskare och läkare får då möjlighet att bygga upp ett förråd av forskningsprover i en biobank genom ett samarbete mellan Hälsouniversitetet och Universitetssjukhuset.
Här skapas en gigantisk kunskapsbank för viktig forskning om de stora folksjukdomarna. Målet är att tidigt upptäcka sjukdomar, deras orsak och därmed förslag till behandling och läkemedel.
Säkrare underlag
- Framtidens medicinska forskning får här ett allt större material att arbeta med eftersom det krävs för att vi ska få fram ett statistiskt sett säkrare underlag och resultat för vårt långsiktiga arbete.
Det säger förste forskningsingenjör Lena Thunell. Hon är biobankens före-ståndare med koppling till avdelningen för cellbiologi på institutionen för klinisk och experimentell medicin.
Nationell databas
- För forskarsamhället innebär biobanken att vi åskådliggör vilka provsamlingar vi har och att vi skapar förutsättningar för storskaliga studier. Kunskapen om innehållet i den här data-basen blir tillgänglig för allamedicinska forskare i landet när den kopplas samman med andra biobanker.
Patienternas intyg
Linköpings "fryshotell" är färdigt under nästa år och en del i Vetenskapsrådets satsning i en så kallad medi-cinsk infrastruktur. Där ingår alla medicinska fakulteter samlade i det nationella nätverket BBMRI.
Hur många blodprover har du i frysboxarna?
- I dag vet vi inte exakt och en del av arbetet är att skapa en överblick över provsamlingarna.
Men jag antar att det rör sig om tiotusentals provrör. Hur hanteras de?
- Rent praktiskt delas varje enskilt prov upp på flera små rör eftersom det värsta som finns inom forskningsvärlden är att tina och frysa ett prov flera gånger. Då påverkas stabiliteten och provet kan bli värde-löst för vissa analyser.
Hur sker insamlandet och användandet ur etisk vinkel?
- En uppgift är att skapa bättre logistik kring hanteringen av proverna med en gemensam lagring. Där väger de etiska aspekterna tungt. Vi kräver att det finns ett godkännande från den som lämnar sitt blodprov till en vårdcentral eller ett forskningsprojekt.
Hur är gången?
- Först kommer forskningsidén och sedan krävs ett ja från etikprövningsnämnden. Projektets forskningsledare är ansvarig för "sin" provsamling och kan välja att dela med sig till ett annat laboratorium.
Men det krävs alltså att vårdtagaren skriver på en fullmakt där han eller hon godkänner att blodet används till ett specifikt forskningsområde?
- Absolut, men kravet på samtycke är inte nytt. Det som är nytt är att det tas ett samlat grepp för att säkerställa provens långsiktiga kvalitet på framförallt nya forskningsprovsamlingar, konstaterar Lena Thunell.