Frida Buhre, som forskar om sociala rörelser och klimataktivism: "Vissa menar att brottsliga handlingar alltid är förkastliga. Andra menar att ifrågasättandet av vårt juridiska system, med civil olydnad som verktyg, är en del av vår demokratiska process."
Nu i augusti hålls rättegångar där flera klimataktivister åtalas för "ohörsamhet mot ordningsmakten", bland annat två personer från Linköping. Och flera aktörer som Corren har pratat med beskriver en alltmer uppskruvad situation med radikalare aktioner och hot om högre straff.
– Vi ser att åklagare och domstolar har dömt aktivister till ganska hårda straff, under brottsrubriceringen sabotage. Det är en ny praxis som har kommit plötsligt. Aktivister har också dömts till fängelse. Vår analys är att tonläget har skruvats upp, och väldigt tydligt kopplat till klimataktivism, säger John Stauffer som är chefsjurist i människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.
På sikt kan den här utvecklingen underminera demokratin om färre är villiga att uttnyttja sin rätt att demonstrera, anser han.
– Jag har inte sett den här typen av åtalspunkter tidigare faktiskt och jag har varit aktivist i ganska många år, säger Martin Smedjeback som är klimataktivist på heltid.
Flera aktörer vittnar också om att det finns ett uppskruvat tonläge hos allmänheten mot klimataktioner.
– Motreaktionen från allmänheten har blivit kraftigare mot den här typen av aktioner, säger retorikforskaren Frida Buhre som har forskat om sociala rörelser och klimataktivism.
Samtidigt vittnar många, även aktivisterna själva, om att det blir fler och djärvare klimataktioner.
Rättegångarna som hålls just nu gäller aktivister som har blockerat in- och utfarter vid Göteborgs hamn. Och enligt säkerhetschefen Thomas Fransson har antalet aktioner ökat kraftigt, från en till två aktioner per år till elva aktioner hittills i år.
Göteborgs hamn har lämnat in en riskanalys till polisen och pekat på säkerhetsriskerna, till exempel att räddningsfordon får svårt att komma in om det skulle ske en olycka.
– Jag hade önskat att man kunde demonstrera på någon annan plats där det inte blir en säkerhetsrisk, säger Thomas Fransson.
Forskaren Frida Buhre känner igen argumentet och påpekar att själva poängen med civil olydnad ofta är just att störa – för att få största möjliga uppmärksamhet. Enligt henne finns det forskning som visar att det fungerar.
– Aktioner med inslag av civil olydnad får stor uppmärksamhet och efteråt rankar människor klimatfrågor högre och mycket tyder på att stödet ökar för en mer ambitiös klimatpolitik. Medan flygblad och demonstrationer med tillstånd inte alls ger samma plats i debatten.
De flesta av de nu åtalade klimataktivisterna saknar advokat och håller i sitt eget försvar. De hänvisar till nödrätten och menar att hotet mot klimatet är så akut att de har rätt att agera. Men enligt Gabriella Ström, en av åklagarna, gäller inte det enligt lagens mening.
– Det är samhällsorganen, det vill säga myndigheterna, som ska ta hand om den här typen av nödsituationer, om man kallar det så, inte enskilda individer.
När det gäller brottsrubriceringen i de rättegångar som sker nu i augusti så fokuserar åtalet enbart på att aktivisterna inte har följt polisens order att flytta på sig.
– Det är ett samhällsintresse att den allmänna ordningen kan upprätthållas. Därför är det viktigt att man lyssnar på polisen, säger åklagaren Gabriella Ström.