Det var under 1930-talet som neonskylten fick sitt genombrott i Sverige men redan 1924 tändes den första, i skyltfönstret till Dagens Nyheters kontor vid Stureplan i Stockholm.
Reklamskyltar med elektrisk belysning hade förekommit sedan 1900-talets början, men de hörde fortfarande inte till vanligheterna. Så nu satsades det alltså stora pengar på moderna neonskyltar, och populariteten fortsatte att öka ända in på 60-talet då de fick konkurrens av enklare ”skyltlådor” med lysrör bakom.
– Skulle man synas på gatan så var neon fullständigt outstanding, säger Sven-Ola Lundgren, belysningstekniker på Elektroskandia i Norrköping.
Det var då. Nu håller neonskyltarna på att försvinna, menar han. En anledning är lysrörens negativa inverkan på miljön. Förutom att det kräver mycket energi att driva dem så kommer både reaktorn som används för att tända skyltarna och kvicksilvret som behövs i vissa av rören, snart att förbjudas inom EU.
En annan orsak till den äkta neonskyltens annalkande död är konkurrenten LED (LjusEmitterande Diod). Skyltar med dioder är miljövänliga och drar 70 procent mindre ström än neon, dessutom är de betydligt billigare. Men det finns en nackdel:
– Gasen ger ett mjukt och fint ljus. Även om man bara har en centimeters mellanrum mellan dioderna så blir det lite hackligt, men det syns å andra sidan inte på några meters avstånd, menar han.
LED-skyltar kan snabbt och enkelt skäras ut i plexiglas, medan neonskyltarna består av skickligt formblåsta glasrör.
– Tänk dig vilket hantverk att skriva ”Röda kvarn” med skrivstil. Det är så vackert så det finns inte, säger Sven-Ola Lundgren.
Har du någon egen favoritskylt?
– Jag är 62 år och har växt upp med det här, så jag gillar när det står BIO. Dom tre bokstäverna ihop är oslagbara.
Nordiska neon och diod AB i Västerås arbetar både med att laga gamla neonskyltar och att tillverka nya. De bygger även ljusskyltar med dioder gömda i rör av hårdplast. Plaströren formas precis som glasrören, men måste vanligtvis tillverkas i lite fler delar. Det krävs en expert för att se skillnaden mellan en sådan ljusskylt och en äkta neonskylt, menar företagets vd Johnnie Apel, och på ett antal meters håll är det omöjligt.
– Neonet är lite mer levande än dioder, men vi kan göra i stort sett allting med plaströr i dag, säger han.
Kan man ana de enskilda dioderna genom rören?
– Det beror på vilken färg man använder. Kör man rött så syns inte en punkt, men när det gäller andra färger kan man se lite småpunkter om man står väldigt nära.
En annan fördel med att välja dioder före neon är att de tål kyla. Blågas rören som kräver kvicksilver lyser däremot mycket sämre när det är minusgrader.
Någon som inte bara ser skillnad på neon och diod, utan även på gammal och modern neon är Evy Rydergård som varit verksam som byggnadsantikvarie i 30 år. Sedan 2000-talets början har hon rest runt i Sverige och fotodokumenterat neonskyltar, men intresset fanns där långt tidigare.
– Jag ser dem som konstverk. En riktig pärla i Norrköping är Hotell Drott på Tunnbindaregatan och i Linköping har de en riktigt snygg Filmstaden-skylt – men den är inte särskilt gammal, säger hon.
Två andra skyltar hon tyckte mycket om var de meterstora neonankare som prydde fasaden på parkeringshuset Ankaret i centrala Norrköping, innan huset renoverades för ett par år sedan.
– I uppsnyggningsivern tog man ner skyltarna som jag tror hade funnits med sedan huset byggdes i slutet av 70-talet. Det var synd, ankaret var ju ett kulturminne.
Evy Rydergård har bott i Norrköping sedan 1960 och har starka minnen av neonskyltarna som mötte henne när hon flyttade hit – främst var det konditoriskyltar i skrivstil som fångade hennes intresse. De moderna neonskyltarna är inte samma sak, menar hon, men hon tycker ändå att det är roligt att det finns en nytillverkning. Den nya tekniken används även för att laga neonrör som gått sönder.
– Det är kul om man kan hålla ljus i gamla skyltar, det är en kulturgärning att laga dem, säger hon.