Den diskussion de ser pågå lastar inte polisen för kravallerna, men tar upp frågan om hur unga blir bemötta av polisen. De känner ingen ämnet från den diskussionsdag (Ung dialog) som de arrangerade i Linköping i februari.
- Unga som var där lyfte fram att de kan känna sig ifrågasatta av polisen, just för att de är unga, säger Elsa Malmqvist. Och det är helt vanliga ungdomar, som har den här uppfattningen.
- Ålder ska inte vara skäl att misstänka någon för brott, tillägger Linnéa Woxberg.
Elsa Malmqvist påpekar att det bland ungdomar finns en förståelse för att polisens arbete är svårt. De är också på det klara med att de bedömer polisen utifrån ett ungdomsperspektiv.
- Jag tror det är viktigt att polisen diskuterar hur de ska agera i relationen med unga för att bli sedda på det sätt som de vill bli sedda i sitt yrke, säger hon. Varför inte bjuda in ungdomar till ett samtal om hur polisen kan jobba utan att det uppfattas negativt?
Att något område i kommunen skulle kunna bli platsen för kravaller har ungdomsombuden svårt att tro. Men när den typen av händelser inträffar, har medierna ett stort ansvar, resonerar de.
- När något händer får medierna ofta det att låta större och mer spännande än vad det faktiskt är, och då vill man vara där, säger Elsa Malmqvist. Nyheten sprids snabbt mellan ungdomar via kompisar och sociala medier och på det viset kan en händelse dra till sig väldigt mycket människor och problemen växa. Och även om det finns andra beskrivningar av händelsen får de aldrig lika stort genomslag som den första nyheten.
Linnéa Woxberg menar att det är svårt att veta hur upplopp kan förebyggas.
- Det finns experter som jobbar med just sådana frågor, säger hon. Personligen tycker jag att man måste vara lyhörd och se behoven bakom.