Det var Gunilla Wetterling, fågelskådare de senaste 60 åren, som var ute med ett gäng kollegor på maderna vid Nybro vid Svartåmynningens naturreservat i tisdags.
– Jag hade min hund med mig och eftersom det var kor i området gick jag nära strandkanten, berättar hon. Då såg jag en vadare och tog fram tubkikaren.
– Jag såg direkt att det var en skärsnäppa. Den har starkt orangegula ben och är ganska mörk, inget att ta fel på.
Arten är aldrig tidigare sedd i Linköping. Den häckar vanligen längs nordliga kuster och i fjälltrakterna och rastar vid flytt vid klippiga kuster.
– På vintern har vi tagit båt ut till de yttersta skären, och där kan den stå i flockar i blåsten, berättar Gunilla Wetterling.
Hon har birdalarm, så hon kan sända ut information till alla skådare i landet direkt. Det gjorde hon i tisdags.
– Det dröjde inte länge innan det kom många fler skådare, berättar hon. Lite senare fick jag höra att de fått se en annan sällsynthet, prärielöparen. Det är en nordamerikansk art som bara sällan ses i Europa. En tidigare observation har gjorts i Linköping 2011.
På onsdagen var Gunilla Wetterling tillbaka vid Svartåmynningen, och då såg hon såväl skärsnäppan som prärielöparen.
– I år har torkan gjort att vi har fått väldigt fina vadarstränder runt hela sjön, säger hon. Två mycket ovanliga arter samtidigt ute vid Stora tornet! Det visar vilken oerhört fin fågellokal Svartåmynningen är.