Återvinning gäller inte bara plast, glas och papp. På större skala finns schaktmassor med jord och sten att ta vara på i samband med byggen. I dag är det praxis att företag slänger uppgrävt och osorterat material i olika bergtäkter.
– Det är ett nationellt problem. Företagen tippar schaktet i bergtäkter hos andra företag – som i sin tur inte tar hand om det utan bara fyller sina spränghål med det. 90 procent av materialet kanske går att återanvända men det har de inte tid med, säger Anders Gustafsson, delägare i European Wenture Group, EWGroup.
Företagets plan är i stället att återvinna så mycket som möjligt av materialen. Det ska de lyckas med genom att bygga en 20 000 kvadratmeter stor anläggning vid Linköpings flygplats, som de bygger just med återvunnet material.
– Det här blir pilotanläggningen, den första i Sverige som ligger stadsnära, säger Per Lindqvist, en av delägarna.
På anläggningen ska olika typer av osorterat material sorteras och rensas och användas igen, antingen på samma sätt eller på något nytt. Ett exempel på material som kan få nya användningsområden är sandningssand. Vid nyanvändning sprids sanden på gatorna för att motverka halka. Sandens speciella egenskaper är att den är vass men kanterna rundas ner och förorenas ju fler bilar som åker på den. I dagsläget gör en kommun av Linköpings storlek av med mer än 20 000 ton sandningssand per år, uppskattar Per och Anders. Så i stället för att slänga den använda sanden kan den renas och användas som fyllning på grusvägar eller till ny sandningsand. En ytterligare fördel med återvinningsanläggningen är att man sparar in på fordonsutsläpp.
– Tänk att du gräver upp ett schaktlass för fjärrvärme på ett ställe och sedan måste lämna det på ett annat ställe för att åka och hämta nytt schakt för att fylla hålet med från ett tredje. Här kan du i stället lämna och hämta på samma ställe och sparar en lastbilsresas stora utsläpp, säger Per Lindqvist.
Den stora frågan som kvarstår i projektet är om företag kommer att betala de extra kostnaderna som kan följa med den extra materialhanteringen då miljömedvetenhet kostar pengar.
– Det är hanteringen man får hålla kontroll på. Det får inte bli dubbelt så dyrt som att åka och lämna i en bergvägg, då struntar företagen i det, men främst måste man se detta positivt ur miljöhänseende, säger Anders Gustafsson.