Enligt Linda Jonsson, forskare vid det nationella kunskapscentrumet Barnafrid i Linköping, så behöver man tackla porrkonsumtionen utifrån kunskapen om att användandet är vanligt – i stället för att fördöma. Under Almedalsveckan i Visby arrangerar Barnafrid en rad olika seminarier, och ett av handlar specifikt om porrkonsumtion:
– Det är en alldeles för stor del unga som säger att de tittar på porr för att bara sopa det under mattan. Men det är samtidigt laddat med skamkänslor och något man inte pratar om.
Linda Jonsson menar att man behöver diskutera pornografi på ett mera öppet sätt, till exempel i sexualundervisning i skolorna.
– Man behöver kanske tala om att man kan bli upphetsad av att titta på porr. Men också analysera vad porr är för något, vem som finns i porren och synen på män och kvinnor. När porren som unga har tillgång till blir mer och mer extrem måste det finnas vuxna som kan prata om detta. Risken kan annars bli att det som finns i porren normaliseras och blir ramen för hur det egna sexlivet ska se ut, säger Jonsson.
Hon noterar att det är en svår diskussion:
– Jag märker att det är en känslig och polariserad debatt. Den liknar paniken kring videovåld som var för några år sedan. Om man ser på våldsamma filmer, blir man själv våldsam då? Men i undersökningarna svarar ungdomarna som ser mycket på porr att de blir inspirerade och oftare än andra har de provat vad de har sett. Många svarar också att de ser på porr som sexualupplysning.
Nationellt kunskapscentrumet Barnafrid, som organiseras inom Linköpings universitet, har vid tre tillfällen gjort studier om barn och sexuella beteenden och sexuella övergrepp.
– I de enkätstudier vi har gjort har vi alltid haft några likadana frågor som följer med. Bland annat om pornografi. Och nyligen valde vi att plocka fram just de resultaten för att kunna jämföra trender inom ungas konsumtion av pornografi.
Det visar sig att antalet som tittar på porr faktiskt inte ökar.
– Snarare ser vi en minskning. Det finns en grupp som uppger att de inte tittar på porr alls. En teori som jag har är att kanske finns en grupp som inte vill och som tar avstånd från det. Eftersom det är så lätt att få tag på porr, så tyder det på att det finns något medvetet, ett ställningstagande, i att inte titta på porr alls.
Antalet 18-åriga pojkar som svarade att de någon gång har tittat på porr, vid studien 2004, var 97,8 procent. Men när samma fråga ställdes 2014 blev svaret 90,9 procent. Tjejer ser generellt mycket mindre på porr, men minskningen syns där också: Från 74,5 procent år 2004, till 50 procent år 2014.
– Däremot har det skett en ökning bland dem som ser på porr mer eller mindre dagligen. Och det är en ökning som syns även hos tjejerna, även om den är svag, från 2004 (0,5 procent) till 2014 (1,3 procent).
Mer än var fjärde 18-årig kille (26,1 procent) svarade i mätningen 2014 att de ser på porr mer eller mindre dagligen. År 2004 låg den siffran på 11,2 procent. Linda Jonsson anser att man behöver vara observant på just den här gruppen högkonsumenter.
– Den här gruppen har i flertalet olika studier visat att de i högre utsträckning inspireras av vad de ser, har en mer stereotyp syn på könsroller och både utsätts och utsätter andra för sexualiserat våld. Högkonsumenterna kan också utveckla ett beroende som påverkar deras vardag, något de kan behöva professionell hjälp med att ta sig ur, säger Linda Jonsson.