Ultraljud missar ofta hjärtfel

Flera hundra barn i Sverige föds med oupptäckta hjärtfel varje år. Fetma hos modern försvårar upptäckt före förlossningen.

Foto: Tord Olsson

LINKÖPING2014-03-07 16:31

I ett dunkelt rum med gröna rullgardiner diskuterar Eric Hildebrand, överläkare vid Kvinnokliniken, med två kollegor vad de ser på den stora dataskärmen. Bilderna kommer från en annan ort. Barnmorskan där funderar över det lilla hjärtats arytmi, oregelbundenheten i hjärtslag. Men efter att ha pekat – kammare, förmak, blodflöden – och diskuterat sinsemellan enas trion om att: Nä, den här gången är det ingen fara. Allt är som det ska.

Men för ungefär 800 barn om året är det inte som det ska. De föds med allvarliga hjärtfel. Och drygt sex av tio förblir oupptäckta i de ultraljudsundersökningar som erbjuds alla gravida. Det innebär stora risker, i värsta fall kan barnet dö.

– Vi hittar fler och fler, slår Eric Hildebrand fast. Det innebär att vi kan kartlägga missbildningen här på US tillsammans med barnkardiologen. Föräldrarna kan få information av hjärtsjuksköterska. Vi har videokonferens med kirurgerna i Lund och visar bilder där hjärtfelet är kartlagt i detalj. Sen åker mamman ner till Lund och vet precis vad som ska hända efter förlossningen.

Det hela bygger på att hjärtfelet upptäcks vid den sena ultraljudet i vecka 18-20 så att sjukvården sedan har god tid på sig. Men majoriteten av hjärtfelen upptäcks inte i förväg. Bilderna kan vara svåra att tolka.

Och de blir mer svårtolkade om mamman har fetma, vilket 13 procent av de gravida har.

– Underhudsfettet gör att det är svårare att se fostrets organ och man hittar färre missbildningar, säger Eric Hildebrand.

Han är noga med att poängtera att det inte ligger någon värdering i ordet "fetma", det är helt enkelt WHO:s definition för ett BMI över 30.

– Men de mammorna ska inte få sämre sjukvård för det, deras vård ska hålla lika bra kvalitet, menar Eric Hildebrand. Först och främst gäller det att vara ärlig när man informerar mamman: så här är det. Sedan kan man välja att göra ultraljudet lite senare, när fostret vuxit. Man kan göra ett extra ultraljud, och man kan använda längre tid till undersökningen.

Dessutom visar Eric Hildebrand i sin kommande avhandling hur personalens utbildning kan förbättras.

– Förut var det så kallad fyrkammarbild som gällde. Man räknade till två kamrar och två förmak. Idag tittar vi efter fler saker, som blodflödena till och från hjärtat. Flödena kan förtydligas med färger på datorskärmen, en så kallad färgdoppler.

Efter att en liten grupp på fyra barnmorskor fått utbilda sig på mer avancerad ultraljusdiagnostik med gott resultat är det nu dags för fler. En kurs samlar ultraljudsbarnmorskor i Linköping, och sedan blir det Kalmars tur.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!