Oskar tycker i övrigt att tillvaron som föräldraledig i Linköping är bra.
"Det finns ganska många lekparker vi brukar gå till. Och ankdammen borta vid sjukhuset brukar vi vara ganska mycket vid. Så jag skulle säga att Linköping är jättebra."
Det är torsdag förmiddag. På öppna förskolan i Valla kryper ett flertal barn runt, med sina föräldrar tätt bakom sig. Verksamheten för barnen i åldrarna 0-18 månader är i full gång. Hit kommer många föräldralediga med sina barn för att leka och sjunga sånger om Kajsa kanin och alla de andra djuren.
En som inte kan sitta still är Gunnar, 15 månader gammal. Han vill utforska. Pappa Oskar Karlsson får springa efter och fånga in honom.
– Han fick nog syn på något där borta, säger Oskar med ett skratt.
De första månaderna var Gunnar hemma med sin mamma, men sedan årsskiftet är det nu team Oskar och Gunnar som gäller. Iallafall till augusti, när han ska börja förskolan.
– Vi båda vill vara lediga med honom. Han är bara liten en gång och nu när vi har möjligheten att kunna vara hemma vill vi utnyttja det.
Oskar och Gunnar brukar komma hit så ofta de kan. Utanför förskolan har det annars varit svårt som pappa att hitta sociala sammanhang. Tillsammans med sin sambo gick han med i en mammagrupp, där han var den enda pappan.
– Det har känts ensamt och lite tråkigt. Jag vet ju om att det finns andra pappor som också är lediga, så det känns trist att jag är den enda där.
Men här är Oskar långt ifrån den enda pappan.
– Många har nog tron att det är flest mammor som kommer hit, men så är det inte, säger förskolepedagogen Carina.
Hon, tillsammans med Annica, är de som driver verksamheten här på plats.
Vet ni hur föräldrarna här delar upp sin föräldraledighet?
– Jag tycker det har ökat senaste åren, just att folk delar lika. Och det ser man ju också på den här verksamheten, säger Carina.
Förskolepedagogerna Annica och Carina tror att öppna förskolan är en bra mötesplats, både för barn och föräldrar.
"Vi har många föräldrar som kommer hit där barnen kanske inte har så mycket glädje av det, utan det är dem som får prata och socialisera sig samtidigt som de gör någonting med sina barn", säger Annica.
För många av barnen är det full fart som gäller. Men inte för lilla Atlas, som leker nöjt för sig själv. Mamman Sascha Zhou kollar på honom med en kärleksfull blick.
– Jag döpte honom efter karaktären Atlas i min favoritbok. Jag älskar honom mer än allt.
Hon och hennes man väljer att fördela föräldradagarna annorlunda. När han är på jobbet är hon istället hemma med deras 18 månader gamla son.
Mamman Sascha Zhou har döpt sonen Atlas, 18 månader, efter en karaktär ur sin favoritbok.
"Jag älskar honom mer än allt."
– Jag jobbade mycket förr, så nu vill jag bara vara säker att jag hela tiden kan finnas här för vårt barn. I stället för att döma min man som jobbar, uppskattar jag det. Vi bidrar på olika sätt till hushållet. Jag tror det viktigaste är att vi förstår varandra och uppskattar varandras ansträngningar för familjen, säger hon.
Sascha kommer ifrån Kina och för två år sen flyttade hon till Linköping med sin man för att bilda familj. Samtidigt som hon själv tar all föräldraledighet, tycker hon det är bra att se fler och fler pappor i Sverige ta hand om sina barn.
– I Kina ser man inte många pappor, särskilt inte när de är unga, eftersom de alltid är upptagna med jobb. Jag tycker verkligen det är bra att pappor är mer involverade här, säger hon.
Sascha och sonen Atlas brukar komma hit varje vecka.
– Jag gillar det verkligen här. Personalen är väldigt vänliga och hjälpsamma, och föräldrarna här är också ansvarsfulla. Det ger mig hopp om mänskligheten igen.
Annica och Carina märker att det finns ett socialt behov hos både mammor och pappor.
– Vi har många föräldrar som kommer hit där barnen kanske inte har så mycket glädje av det, utan det är dem som får prata och socialisera sig samtidigt som de gör någonting med sina barn. Många som är här idag har ju kommit hit i månader och det är jätteroligt, säger Annica.
