Leannie Wiltgren och lillebror Elvin Wiltgren. Leannie går i sjuan på Folkkungaskolan och Elvin ska börja förskoleklass i höst. Leannie ska till stallet efter intervjun och Elvin ska vara ledig eftersom det är studiedag på hans förskola.
Familjen Wiltgren bor i ett radhus i Valla sedan åtta år tillbaka, och två av deras tre barn ska nu välja skola inför höstterminen. En inte helt okomplicerad uppgift.
– Jag förstår inte hur det här med relativ närhet funkar, och det verkar jag inte vara ensam om, säger Layal Wiltgren, som är universitetslektor på institutionen för beteendevetenskap och lärande på Liu.
Hon visar upp hur hon har förstått den relativa närheten med hjälp av den yngste sonens leksaksfiskar som ligger på vardagsrumsbordet.
– Det känns som att det är en AI som bestämmer, inte människor som tar hänsyn till andra människor, säger Layal Wiltgren.
Hon forskar om etnicitet och subtil exkludering i skolan, och är kritisk inte bara mot den relativa närheten, utan också till det fria skolvalet i stort.
– Ett fritt skolval hade varit att mitt barn får välja vilken skola som helst och är garanterad en plats. Som det är nu blir det automatiskt en uppdelning mellan de bästa och de sämsta skolorna, och det leder till att vi kategoriserar barnen, säger hon.
Det äldsta barnet, Leannie Wiltgren, går i sjuan på Folkungaskolan. Hon gjorde sitt skolval förra våren och kom in på sitt förstahandsval, hon gick i musikklass på samma skola sedan innan och var därför garanterad en plats i sjuan.
– Det är bra lärare som hjälper till, och snälla elever, säger hon.
Mellersta dottern, Valerie Wiltgren, ska börja sjuan i höst. Nu går hon på Fridtunaskolan. Hon tycker att skolvalet skapar mycket osäkerhet.
Valerie Wiltgren tycker att hon får olika information om skolvalet från olika håll, och att det kan vara svårt att sortera vilken information som stämmer. "Lärarna säger en sak, kompisarna en annan, och det hade känts dåligt om man råkade hamna på en skola långt borta bara för att en kompis sa någonting som inte stämde." säger hon.
– Jag vill gå på Folkunga för att min syster går där, det ligger nära och jag har många kompisar som går där. Det påverkar också såklart. Men tänk om jag hamnar på en skola jättelångt bort, jag är lite rädd för det, säger hon.
Hon vet också vad hon inte vill.
– Jag vill inte gå på en friskola. Då kanske de sparar in på grejer, säger hon.
Yngsta barnet, sonen Elvin Wiltgren, fyller 6 år i april. Han går på Villervalla förskola och ska börja förskoleklass till hösten. Han berättar att han redan nu går i simskola.
– Där får man lära sig simma.
Elvin Wiltgren kan redan lite matematik och bokstäver. Han kan skriva sitt eget namn. Föräldrarna har ställt honom i kö till Fridtunaskolan som ligger i närheten, och där båda hans storasystrar har gått. Barn som går på hans förskola brukar ha den som förstahandsval.
Elvin vill gärna skriva sitt eget namn i reporterns anteckningsblock.
År 2021 stängdes högstadiet på Skäggetorpsskolan därför att många elever som gick där inte klarade målen. Tanken var att de eleverna skulle hamna på olika skolor runtom i kommunen.
Layal Wiltgren resonerar att man försöker få skolan att ta hand om uppdraget att bryta segregationen. Hon menar att det kan vara ett litet steg, men att mer behöver göras för att skapa ett inkluderande samhälle.
I år har kommunen satsat på att komma ut med information om skolvalet genom att skicka ut en informationsfolder, affischera i centrum och genom animerade filmer på kommunens hemsida. Ändå är det en utmaning att nå alla föräldrar med budskapet om hur viktigt det är att göra ett aktivt skolval, då det ökar chansen att man får plats på en skola som man kan tänka sig att gå på.
– Men även om man får den skola man vill ha känns det som ett lotteri vilka lärare man får. Eftersom det är så stor brist på lärare kan de byta jobb mitt i terminen för att de får ett bättre erbjudande på en annan skola, säger Layal Wiltgren.