Ideella initiativ gav ponnyryttare tak över huvudet i Valla

Hösten 1884 konstaterade Corren att intresset för ridsporten ökat i Linköping. Såväl damer som herrar deltog i den ridundervisning som löjtnant Ludwig Odén ledde utomhus i det område där Engelska skolan ligger idag.

Linköpings gamla ridhus innehöll såväl en manege med läktare, som ett stall och separata omklädnadsrum för damer och herrar. Byggnaden brann ned 1936. På fotot syns den då välkände grosshandlaren John Brobeck. Foto från cirka 1910.

Linköpings gamla ridhus innehöll såväl en manege med läktare, som ett stall och separata omklädnadsrum för damer och herrar. Byggnaden brann ned 1936. På fotot syns den då välkände grosshandlaren John Brobeck. Foto från cirka 1910.

Foto: Didrik von Essen/Östergötlands museum

Linköping2024-10-19 13:00

Vår stad

Corren beskrev då ridning som den mest hälsobringande motion som finns. Tidningen menade att det var dyrt att rida, men räknat efter vad en sjuklig kropp kostar i minskad arbetsförmåga, läkarhjälp och medicin var det en ekonomisk vinst att rida.

undefined
Linköpings gamla ridhus låg invid Gröngatan alldeles väster om slottsträdgården. Byggnaden köptes av Linköpings ridhus AB 1885 för 3 000 kronor av landshövding de la Gardie, som ägt den på ofri grund.

På nyåret 1885 startade några av stadens borgare ett bolag med syfte att uppföra ett ridhus. Sensommaren samma år köpte bolaget istället dåvarande landshövdingens privata ridhus. Det var uppfört på kronans mark precis väster om slottsträdgården. För att kunna inreda ett stall, en läktare samt omklädnadsrum lät bolaget förlänga ridhuset. Redan senhösten 1885 började ridlektioner ges i ridhuset.

Ridhusbolaget kom småningom i ekonomiska svårigheter. Under första världskriget disponerade Försvarsmakten byggnaden. 1924 köpte staden ridhuset, som emellertid brann ned 1936.

I en motion till stadsfullmäktige hösten 1945 föreslog sex ledande lokalpolitiker representerande de tre största partierna att staden skulle låta uppföra ett nytt ridhus. De föreslog att byggnaden antingen skulle uppföras vid Berga eller Valla gårdar. De skrev att flertalet jämnstora städer redan hade ridhus. 

Motionen resulterade dock bara i ett par olika utredningar. Bland annat presenterade stadsarkitekten Sten Westholm 1957 ett förslag på en ny stor ridanläggning med stall och ridhus. Det skulle uppföras norr om Vallas ekonomibyggnader. 

På 1950-talet bedrev stallmästaren Ragnar Johansson, med utgångspunkt från ett stall på Sandbäcksgatan invid Tinnerbäcken, ridundervisning i T1:s ridhus. I början av 1960-talet flyttades den verksamheten till Ånestad och det där nyuppförda ridhuset.

undefined
Det var genom ideellt arbete som ridverksamheten på Valla startade 1960. Initiativtagare var handelsläraren Axel de la Motte, som efter ett par år själv tog över ledningen av undervisningen.

Ridundervisning gavs från 1960 även på Valla. De första åren hölls lektionerna utomhus. 1962 iordningställdes en liten ridmanege inne i Vallastallet. Ridverksamheten utvecklades snabbt och 1971 hade ridskolan en sådan omfattning att kulturnämnden konstaterade att ett ridhus borde uppföras. 

undefined
Vallas ridhus invigdes den 26 oktober 1974 av den legendariske tv-kommentatorn och olympiaryttaren Anders Gernandt. Valla beskrevs då som Sveriges modernaste ridanläggning för ponnyer.

Nästa lördag, den 26 oktober, är det på dagen 50 år sedan den legendariske tv-kommentatorn och olympiaryttaren Anders Gernandt invigde ridhuset på Valla. Det beskrevs då som Sveriges modernaste ridanläggning för ponnyer. Gernandt betonade att stallet och ridhuset var att betrakta som en ungdomsgård.

Ridverksamheten i Ånestad upphörde 2016 i samband med att den nya förnämliga anläggningen på Smedstad togs i bruk.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!