Varför tar ni beslutet att lägga ned fyra skolor och elva förskolor?
– Det är inget att hymla med. Det är ett skittufft besked att komma med till de som drabbas. Jag har full förståelse för att många blir oroliga och ledsna och förbannade på att det här drabbar dem och deras verksamhet. Samtidigt ser vi att läget bara kommer bli värre för oss om vi inte agerar. Utgångspunkten är att vi har färre barn och elever än förväntat i Linköping. Vi har en minskad invandring och det föds färre barn. Allt det här gör att vi har en helt annan elevprognos än för bara några år sedan. Vi har en stor mängd tomma platser i skolorna. Det innebär stora kostnader för oss.
Hur går det till när elever från dessa skolor ska byta skola?
– Nu blir det en process fram till nämnden. Beslut förväntas fattas på torsdag nästa vecka. Efter det blir en viktig del för eleverna som inte har gjort skolval att hitta en ny skola. Där kommer man få göra ett önskemål. Det blir lättare att komma in på skolor där det finns lediga platser. Den ska ligga nära där man bor. För övrigt är beskeden till de som har sökt i januari är pausat. Ingen elev får besked innan det här beslutet är taget.
– Dels innebär det här att klasserna blir större i Linköpings kommun. Vi ändrar inte storleken på klasserna utan vi har en situation där ett antal av våra för och grundskolor har fulla klasser och fungerar väldigt bra. Det kommer att innebära att fler skolor kommer att kunna vara fulla. Möjligheten att rekrytera personal tror vi påverkas positivt.
Du sa att klasser inte ska bli större. Men vad är en full klass?
– Det är 28 elever. Alla klasser kommer inte bestå av 28 elever för att vi även fortsatt har en överkapacitet av skollokaler. Vi har ett ansvar att kunna ta emot elever de kommande åren och inflyttning är alltid svårt att beräkna på sista marginalen.
– När vi ser på hur de här skolorna har det idag, är situationen sån att väldigt många skolor i området går med tomma platser. När det är så på flera skolor så tynger det vår ekonomi. Sedan har jag full förståelse för att det blir ett längre avstånd om man bor precis vid Fredriksbergsskolan till exempel. Det blir tufft oavsett vilken skola som kommer att stryka på foten - men vi har valt dem utifrån lokalerna och renoveringsbehovet.
Kommer det bara hänvisas till stora skolor framöver?
– Nej, det är helt normala låg- och mellanstadieskolor med mellan 300 och 400 elever som de här eleverna kommer att hänvisas till. Det är inga utbildningsfabriker som vi hänvisar dem till.
– Det finns också en fråga om framförhållning här. Varför tar vi det med kort varsel? Vi vill så snart som möjligt komma till ett läge där vi minskar lokalkostnader. För varje termin som går drar vi med lokalkostnader som konkurrerar med pengar som vi kan lägga på personal.
Det riskerar inte att bli trångt på de nya skolorna?
– Vi föreslår inte att göra klasserna större. De ska bli lika fulla som andra fulla skolor i dag.
Skolorna som berörs, vad ska hända med de lokalerna? Ska de rivas?
– Det är för tidigt att svara på. Ju snabbare vi kan se till att skolans personal och organisation kan flytta. Där vi lägger mer av resurserna i undervisning. Kan vi hitta ett sätt att minska kostnaden för lokalen. Någonstans måste man börja.
Personalgrupperna, som kommer att vara på nya skolor, hur är tanken kring det?
– Vi kan väl låta verksamheten svara på det. När det gäller särskilda undervisningsgrupper till exempel är det viktigt att hålla ihop personalgrupperna. Jag utesluter inte att flera lärare, från grundskolorna, hamnar på samma skolor.
Två förskolor i Skäggetorp, drygt 100 platser, hur går det ihop med satsningen att fler barn ska gå i förskolan?
– Det går bra ihop med tanke på att vi har så mycket fler platser än vi har barn. I ett området som Skäggetorp märks konsekvensen av invandringen jättemycket. 2016 hade vi ett annat läge i landet och då jobbade vi hårt för att bygga en ny förskola - men så är det inte i dag. Vi måste hitta en ny balans i hur vi ska göra med lokalerna.
Ni säger att ni informerade vårdnadshavare i går. Många som vi har träffat har inte fått information. Finns det någon förklaring till varför framförhållningen är kort?
– Jag förstår att det finns vårdnadshavare som läst i tidningen. Vi har försökt att meddela personal först och sedan vårdnadshavare. Det har varit rimlig process. När det gäller mer öppen dialog kring det här är något vi övervägt. Men det hade också riskerat en större oro i hela skolsystemet i Linköping. Att det skulle varje just ens egen skola som kommer drabbas.
I lokalförsörjningsplanen som togs för några år sedan stod det att fler för och grundskolor behövde byggas. Hur kan saker förändras så pass snabbt?
– Det är ett stort arbete för oss att ta fram en plan som är mer kopplad till verkligheten. Vi har fått en stor förändring kring hur mycket Sverige växer. Migrationspolitiken, att den görs om, påverkar hur mycket Linköping växer. Jag tror att det är bra att vi får att andrum i migrationspolitiken - men nackdelen är att det får svängningar i vår befolkningsprognos.
När ni presenterade budgeten sa ni att ni inte lägger några besparingar. På vilket sätt är inte det här en besparing?
–Det är väldigt tydligt att det är ett sätt att inte behöva spara på personal. Lägger vi pengar på lokaler trycker det ut resurser som vi kunde lägga på personal och verksamhet. Det ger oss möjlighet att använda pengarna till personal till exempel. Sedan har det gjorts en mängd saker för att se till att lätta verksamheternas ekonomiska börda. Det är det tuffaste ekonomiska läget på 30 år i kommunerna. Det är inte läge för en massa nya satsningar under det här året. Se till utbildning är bra i klassrummet.
Men det här är väl ändå en besparing?
– Jag skulle snarare säga att det är ett sätt att använda resurser bättre. Det är klart att den lärare och vårdnadshavare som blir drabbad av det här kommer inte tycka att det är en förbättring.
Blir det uppsägningar?
– Det kommer inte bli tal om uppsägningar av personal. Vi är i behov av färre lokaler. Inte lärare. Och på sikt hoppas vi att det här kan leda till att personalen kan göra ett bättre jobb och att de får bättre förutsättningar.
– Vi kommer att behöva varsla personal om vi inte minskar lokalkostnaderna. Det är ett vägval. Det är en besparing på lokalkostnader. Men vi tar inte pengar från barn- och ungdomsnämnden utan vi har snarare tillfört pengar så att de klarar sig igenom den här ekonomiskt tuffa situationen.
– Vi vill se till att både lärare och personal kommer tillrätta på en ny plats så snart som möjligt. Utdragna farväl från en skola blir varken bättre för verksamheten eller ekonomiskt", säger Elias Aguirre på en fråga om att förändringen sker så plötsligt.
Kan du förstå att människor tycker att det är konstigt att ni inte bara kan säga till kommunala bolag att sänka hyrorna?
– Man kan ha olika syn på hur dyrt det ska vara att ha en skola. Det är inte bara hyror, utan även städning, it och så vidare. Det här är också ett sätt att spara pengar på administration, det som inte sker i klassrummet. Om man vänder och vrider på det kan man nog förstå att det kostar någonting för kommunen att driva en stor skola som Atlasskolan.
– Vi har ett ökande behov inom äldreomsorgen. Varför ska vi inte titta på om de här lokalerna kan användas till den typen av verksamhet. Sedan har vi gått in och tryckt ned hyrorna en del under marknadsläget. Vi har gjort insatser där, säger Elias Aguirre.
Varför Atlasskolan och Fredriksbergsskolan valts ut handlar om lokalerna, då arbetsmiljöerna är i behov av upprustning. Varför läggs Rappestad respektive Ljungs skola ner?
– Det är alltid tufft att lägga ned skolor på landsbygden. Samtidigt ser vi en skola där som ligger relativt nära Vikingstad. Den är halvfull, och vi har haft bekymmer med att rekrytera. Vi ser då, utifrån det, att vi kan inrymma dessa elever i Vikingstad under 2024.
– Ljungsbro skola har i dag två olika platser där undervisning bedrivs. Några årskurser går på det som heter Ljungs skola. Vi föreslår att de lokalerna avvecklas och att klasserna flyttas in på Ljungsbro skola. Det utrymmet kommer att finnas genom andra förändringar på skolan.