Tusentals recept, råd och betraktelser

Hagdahls kokbok är minsann inte bara läsning för den som vill brygga 100 liter julöl eller gratinera sin egenlutade fisk. Nej, hans "Kok-konsten som vetenskap och konst" består av goda råd, betraktelser och berättelser, förutom de 3 000 recepten.

Presentation. Hagdahlsakademien med Elisabeth Nilsson i spetsen presenterar stolt sin nyutgåva av kokboken.

Presentation. Hagdahlsakademien med Elisabeth Nilsson i spetsen presenterar stolt sin nyutgåva av kokboken.

Foto: Mikael Svensson

LINKÖPING2015-12-01 19:30

Här finns historien om prästen, till exempel, som Gustav III skickade till Ryssland för att hans kusin Katarina den stora hade skrivit och berättat att hon ville ha en "präktig prästost" skickad till sig, men sedan råkat lacka igen sitt brev så illa att ordet "ost" försvann. Prästen lär dock ha varit till glädje hos Katarina, han återvände inte hem på flera år.

Det där var en av Viveka Adelswärds favorithistorier ur kokboken.

– Han skriver så bra, säger hon.

Viveka Adesvärd är ledamot i Hagdahlsakademien som just har givit ut Hagdahls berömda kokbok i en ny upplaga.

– Jag vet inte vilken utgåva i ordningen det här är, säger Stefan Hammenbeck, författare till ett av bokens förord. Jag är säker på att den inte är den sista.

Landshövding Elisabeth Nilsson är ordförande i Hagdahlsakademien och hon framhäver särskilt Hagdahls moderna syn på hälsa och matproduktion.

– Han känns aktuell i en tid av diskussion om hur vi ska äta rätt och satsa på närodlat, säger hon.

Hagdahls kokbok kom först ut i form av häften år 1878 för att se hur stort intresset var.

– Det måtte ha varit stort, berättar Stefan Hammenbeck, eftersom omfånget ökade efter hand. 1879 annonserades kokboken ut i Corren, som en "passande julgåfva åt hvarje bildad husmoder".

En bidragande orsak till boken popularitet var sannolikt dess illustrationer. Dessa pryder nu Kok-konstens nya upplaga.

En del är pedagogiska och visar hur man skär sin fisk eller dekorerar med läckerheter uppträdda på en nål (en hatelett) medan andra är mindre aptitretande: ett kokt kalvhuvud prytt med tuppkammar eller en hare med huvud och öron, omgiven av stekta småfåglar.

– Bilderna är ett stycke kulturhistoria, en tidens avtryck, säger Stefan Hammenbeck.

Hans favoritrecept är de syltade lingonen med bruten kanelstång i.

– En underbar arom, säger han.

Lasse Frisk, ledamot i Hagdahlsakademien, har länge funderat på att tillreda tuppkam på Hagdahls vis, medan ledamoten Inga Wallenquist gillar receptet på den östgötska gåsen med pepparrot.

– Jag har aldrig lagat den, säger hon, men texten är rolig.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om