– Bolånen är det sista man väljer bort att betala, konstaterar Filip Apelstav, bankchef på Länsförsäkringar Östgöta.
Efter flera år med rekordlåga boräntor på bara en dryg procent närmar sig nu snitträntan 4 procent – och allt talar för att den kommer att stiga ännu mer under året. För en familj med ett rörligt bostadslån på 3 miljoner kronor kan månadskostnaden stiga med uppemot 10 000 kronor jämfört med i fjol.
Men de bankchefer vi talat med ser inga tydliga tecken på att låntagarna börjar få svårt att betala. I kalkylerna som gjordes när lånen togs räknade bankerna med att låntagarna ska klara en ränta på 6–7 procent.
– De nivåerna är ju inte dagens ränta uppe på. Väldigt många måste dra åt svångremmen, men bolånen är det sista man väljer bort att betala. Vi ser i dagsläget inga exempel på att kunder akut behöver sälja sina bostäder, säger Filip Apelstav, Länsförsäkringar Östgöta.
Petri Rask på Handelsbanken säger att många nu vänder sig till banken för att få råd om hur man ska agera.
– Många hushåll har fått sämre marginaler. Men generellt har våra kunder stabila kassaflöden och fortsatt bra ekonomi.
Goran Durmis, Danske Bank, vittnar om en stor oro hos kunderna:
– Många börjar bli riktigt bekymrade. Samtidigt ska man komma ihåg att hushållen prioriterar sina bolåneräntor, vilket innebär att man i stället försöker dra ner på andra utgifter och kostnader.
Hannes Mård, pressansvarig på Swedbank, poängterar att man ser till kundens långsiktiga betalningsförmåga när lånen beviljas.
– Vi har därför väldigt låga risker för såväl kunden som banken, kopplat till bolån. Utvecklingen under vårt senast rapporterade kvartal var stabil med fortsatt få kunder som har sena betalningar.
– På senare tid har något fler kunder valt rörligt när räntan på längre bindningstider stigit, säger Hannes Mård, pressansvarig på Swedbank.
Ett sätt att sänka sina boendekostnader kan vara att amortera mindre. Bankerna har möjlighet att bevilja undantag från amorteringskraven, men då krävs särskilda skäl som arbetslöshet eller skilsmässa.
– Det är väsentligt fler än tidigare som söker om anstånd med amorteringarna. Vi försöker använda amorteringsventilen så mycket det bara går för de kunder där vi ser att det är enda lösningen. Men ofta kan en rådgivning skapa lugn, säger Goran Durmis.
Många låntagare, som inte berörs av amorteringskravet, har tidigare självmant valt att amortera.
– Där ser vi nu att en del drar ner på sin frivilliga amortering. Det kan man göra utan att vi har några synpunkter på det, säger Filip Apelstav.
– Det är väsentligt fler än tidigare som både ringer och är oroliga och som söker om anstånd med amorteringar, säger Goran Durmis på Danske Bank.
Ska man välja rörligt eller bundet? Här är bankrepresentanterna eniga om att det beror på vilka marginaler man har i sin ekonomi.
– Det finns för- och nackdelar med båda. Historiskt sett har den rörliga räntan varit lägre. Bunden ränta ger högre grad av förutsägbarhet, vilket många föredrar, men den har historiskt sett varit högre, säger Hannes Mård.
Bolåneräntorna påverkas framför allt av Riksbankens styrränta. Den låg på noll – eller till och med under noll – i flera år, från oktober 2014 till april 2022. Sedan har den höjts i flera steg, senast i februari till 3,0 procent.
Framöver räknar de fyra bankrepresentanterna med höjningar i både april och juni, till 3,75–4,25 procent. Från årsskiftet kan räntan sakta börja gå ner, tror de.
– Men det är svårt att göra en prognos i det här läget, det tror jag att alla tycker. Allt beror på hur inflationen utvecklar sig, säger Filip Apelstav.
– På några års sikt räknar våra ekonomer med att Riksbankens styrränta kommer att variera kring 2–2,5 procent, säger Petri Rask.
Petri Rask, kontorschef på Handelsbanken i Linköping, räknar med fler räntehöjningar i år – men att Riksbankens styrränta på några års sikt landar på 2–2,5 procent.