Hembesök, men också ett ökat samarbete med medlemskommunerna. Det tror Ulf Lago kan vara åtgärder för att minska antalet östgötar som dör i bostadsbränder.
"Statistiken i vårt område är dyster". De orden står i kommunalförbundet RTÖG:s färska årsredovisning för 2022. Det textförfattaren, förbundsdirektör Ulf Lago, syftar till är antalet östgötar som inom RTÖG:s medlemskommuner omkommit i eller till följd av bostadsbränder. Under 2021 var det sex personer – fler än något tidigare år. Under 2022 omkom fem personer i bostadsbränder.
– Under både 2021 och 2022 hade vi jättemånga omkomna – dubbelt så många per invånare än riket i övrigt. Skulle vi ligga på samma snitt som riket skulle vi ha 2,5–3 dödsfall per år. Nu ligger vi på fem och sex, säger Ulf Lago och fortsätter:
– MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), vi och landets räddningstjänster har i mer än tio års tid jobbat aktivt för att få ned antalet döda och svårt skadade i bränder – men först 2021 fördes det in ett krav i lagen.
Tre av de senaste årens elva dödsfall har inträffat i Linköping, två i Norrköping och sex i Söderköping. I medlemskommunerna Valdemarsvik och Åtvidaberg har inga dödsfall inträffat.
I tio av elva fall är det män som har omkommit – oftast 60 år eller äldre. Vid två tillfällen rör det sig om män i 25-årsåldern.
– Vi ser att den grupp av människor, som enligt statistiken löper störst risk att omkomma i bränder, ökar med 30 procent fram till 2030. Det handlar främst om ålder men också funktionsvariationer, missbruk eller annan utsatthet.
– Om vi tittar på dödsfallen, över ett antal år, har vi en överrepresentation av ensamma män som inte sällan bor långt bort från annan bebyggelse. Ofta finns det också en åldersrelaterad eller annan funktionsnedsättning, fortsätter Ulf Lago.
Tre av de senaste två årens dödsbränder har ägt rum i Linköping. Sett till alla tillfällen finns en överrepresentation av äldre män.
RTÖG genomförde under 2022 3 515 hembesök för att informera om brandsäkerhet – med fokus på områden där det brinner ofta. Enligt Ulf Lago har det gjort att antalet bränder minskat.
Men vad behöver ni göra bättre?
– Vi funderar bland annat på i vilka sammanhang vi träffar de människor som löper störst risk att omkomma i brand – och om vi i de sammanhangen kan göra något extra. Det kan vara vid hembesök eller mindre brandtillbud. Sedan jobbar vi med att hjälpa våra medlemskommuner som oftare än oss träffar riskgrupperna i sin verksamhet.
Varför ser statistiken ut som den gör?
– Det vet jag inte. Jag vet bara att det sker och att vi, även om vi inte hade en enda dödsbrand i länet, hade jobbat med frågan ändå.