Fredrik Hjortswang med dottern Idun i famnen. Han är tvåbarnspappa och kan, så småningom, tänka sig ett tredje barn. Till höger Linus Björk.
Alve Stridsberg är ett av de allt färre barn som föddes 2022 i Linköping. Förra året går nämligen till historien – räknat från 2004 – som det år det föddes minst antal barn i denna landets femte största kommun.
Men det är inget som bekymrar vare sig Alve eller kompisen Linnea Rosenqvist, där de på olika finurliga vis tar sig över lekmattan på öppna förskolan i Lambohov. En bit därifrån lutar sig Jonna Björk, ett år, mot legobordet under uppsikt av pappa Linus med samma efternamn.
Vidar Hjortswang 2,5 år tar sig an rutschkanan gång efter annan och överlåter åt pappa Fredrik Hjortswang att bära runt på lillasyster Idun.
Någon barnbrist råder det alltså inte här. Tvärtom. Lambohov är också ett av de områden där det föds många barn. Det märks, inte minst på att BVC på vårdcentralen inte längre tar emot föräldrar från andra delar av stan. Det berättar Sara Österhjelm, rektor för de öppna förskolorna i Linköping.
Maria Rosenqvist med dottern Linnea, ett år.
Men på andra hållet ser det annorlunda ut. Själva resultatet av förra årets babyminskning märks kanske fullt ut först senare under det här året eller nästa. Kommunen har i sina analyser sett att barnantalet går ner, vilket i sin tur påverkar antalet förskoleplatser.
Framför allt, har sagts i tidigare intervjuer, att det man absolut ser är att behovet av förskola flyttar sig, vilket kommer att betyda att förskolor slås ihop och kanske helt försvinner på vissa ställen.
Något som för det mesta inte sker utan starka protester från de föräldrar med barn som finns på den aktuella förskolan.
Cecila Cras från Råd och stöd är på öppna förskolan och "minglar" en dag i veckan. Det ingår som en del i familjecentralsarbetet, säger hon.
Föräldrarna på öppna förskolan i Lambohov har inte riktigt en känsla av att de fått barn under ett bebisklent år.
Inte så märkligt egentligen. Om öppna förskolan är en samlingsplats där man gärna hänger så är det ju mest bebisar och deras föräldrar man pratar med.
Vi pratar lite om vad de färre födslarna kan tänkas bero på, men frågan blir hängande i luften. Ibland kommer en gravididet oväntad. För andra tar det längre tid, eller så blir det inget alls.
Den här dagen är det bara Fredrik Hjortswang som har två barn med sig. Båda är pandemibarn i någon bemärkelse. Vidar i början av pandemin och Idun i slutet av den. Att det blev så är enkelt.
– Vi hade en plan, säger han och skrattar.
Han kan möjligen tänka sig en "trea", men i så fall på ganska lång sikt.
– Ni måste väl fixa ett rum till tills dess i så fall, säger Linus Björk och skrattar.
Han kan också tänka sig ett småsyskon till Jonna. Bara inte precis nu.
Jenny Stridsberg, Alves mamma, vill absolut ha ett barn till om det går.
Här har du mig. Alve Stridsberg med mamma Jenny i bakgrunden.
Att särskilt kvinnor ibland känner att de behöver förklara varför de inte vill ha barn, vet hon om. Men samtidigt hoppas hon att hennes generation – hon är 29 – har en annan syn på barn än tidigare generationer. Att det är okej att välja bort barn.
– Men för mig och min man är det inte så. Vi tycker att barn är det viktigaste i livet.
Än så länge märks alltså inte det minskade barnafödandet på öppna förskolan.
– Vi jobbar ju för att familjerna ska komma hit. Vi ser inte dem som inte kommer, säger Sara Österhjelm som är rektor för Linköpings öppna förskolor och familjeprogram.
Johanna Fahlgren är förskollärare och hon har inte heller märkt nån barnbrist. Ännu.
– Men vi har just arbetat upp till en nivå sedan pandemin då vi hade stängt. Vi får se hur det ser ut om ett år eller två.