Sofie Moosberg, finanschef på Linköpings kommun, räknar med uppemot 20 miljoner kronor lägre räntekostnader årligen tack vare den nya internbanken.
Linköpings kommun har numera en alldeles egen bank.
En internbank, närmare bestämt. Tanken är att den ska ta på sig lån som den sedan lånar vidare till kommunala bolag som Stångåstaden och Tekniska verken.
Men varför?
– Kommunen lånar med lägre ränta än vad bolagen gör eftersom kommunen har bättre rating (framtaget mått på kreditvärdighet, reds. anm.), så man sparar väldigt mycket pengar på det här helt enkelt. Vi räknar med 15-20 miljoner per år i minskade räntekostnader, säger Sofie Moosberg, finanschef på Linköpings kommun.
Det var i december som kommunfullmäktige beslutade om att upprätta en internbank. Sen dess har banken tagit upp alla nya lån inom kommunkoncernen (kommun + kommunala bolag) och i sin tur lånat ut till bolagen. Nu har fullmäktige dessutom fattat beslut om att överföra alla redan befintliga lån från bolagen till kommunen.
Förutom att minska räntekostnaderna räknar finanschefen med att förändringen medför besparingar även på andra håll.
– Förut har bolagen haft en egen rating från Standard & poor. Det behöver man ju inte ha nu, säger Sofie Moosberg.
– Där sparar vi kanske 400 000-500 000 kronor per år och bolag, för en rating är dyrt.
Kommunen har inte tillsatt några nya tjänster för att sköta internbanken, utan arbetet hanteras med rådande bemanning, uppger Moosberg.
Det är bolagen som står för majoriteten av alla skulder inom kommunkoncernen. Kommunen själv har lån för sin egen verksamhet på ungefär 1 miljard kronor. Bolagens upplåning ligger istället på 15 miljarder. Nu ska alltså hela beloppet på 16 miljarder stå på kommunen.
Påverkar det inte kommunens ekonomi negativt?
– Tvärtom! Med det här förfarandet så får vi starkare ekonomisk grund och en bättre rating hos ratinginstituten, för det här är ett mer rent arbetssätt.
SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog har förståelse för Linköpings kommuns beslut angående internbank.
Något som också påverkas av kommunens beslut är Sveriges statsskuld.
– Om ett bolag gör investeringar och lånar pengar via kommunen, alltså via den kommunala internbanken, då räknas det med i den offentliga sektorns skuld, eller Maastrichtskulden som den kallas.
Det säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR). Hon gör en poäng av att använda begreppet Maastrichtskuld, eftersom termen inbegriper både kommuners, regioners, och statens skulder. Det är dock vanligt att man refererar till den här skulden som bara "statsskuld".
Men vad spelar det för roll om skulden ökar?
– Det finns ett skuldankare för den här Maastrichtskulden som säger att den ska var på 35 procent av BNP, plus/minus fem procent, förklarar Wallenskog.
Med andra ord: om skulden blir för hög kan staten få svårare att låna pengar för att genomföra olika investeringar. Det är Sveriges riksdag som beslutar om skuldankaret, och enligt SCB låg Maastrichtskulden år 2023 på cirka 1 966 miljarder kronor, motsvarande lite drygt 31 procent av BNP.
Wallenskog menar att det vore bättre om skulden räknades utifrån vad pengarna faktiskt används till. Om ett kommunalt bolag bedriver verksamhet som är att jämställa med kommunal verksamhet, till exempel att ta hand om de kommunala fastigheterna, så tycker hon att det är rimligt att pengar som lånas av det bolaget ingår i den offentliga sektorns skuld.
– Men om det är nåt som motsvarar privat verksamhet, som ett energibolag till exempel som konkurrerar på en marknad med andra, privata energibolag, då är det konstigt att deras pengar räknas in.
Att Linköpings kommun nu gör som man gör har hon dock inga invändningar emot.
– Det är inget konstigt alls att man gör på det sättet, jag tycker att det är helt rätt. Utan det handlar snarare om att riksdagen borde ta hänsyn till vad som i den här skulden egentligen skulle kunna kallas för privat verksamhet.
"Vi har ju fantastiskt välskötta kommunala bolag i Linköping, men hur välskötta de än är så bedömer kreditgivarna alltid att en kommun har lägre risk än vad ett kommunägt bolag har", säger Niklas Borg (M).
Kommunstyrelsens vice ordförande Niklas Borg (M) säger att Linköping är en av de sista kommunerna med bolagskoncern i landet som inför den här typen av internbank. Han menar att det både minskar lånekostnaderna och ökar stabiliteten i fall av kris, eftersom kommunen kan välja bland fler kreditgivare än vad de enskilda bolagen kan.
Vad tänker du om att Linköpings kommun på det här sättet bidrar till att öka Maastrichtskulden?
– Även om vi tycker att Linköping är en viktig plats, så är ju vår totala påverkan på Maastrichtskulden ganska liten. Och som ansvariga politiker i Linköpings kommun måste vi agera för det som är bäst för Linköping och Linköpingsborna.