Det menar Tommie Cau, rådgivare inom HR-frågor och employer branding. Den så kallade gig-ekonomin är en ny trend på arbetsmarknaden och arbetsgivare kan behöva skaffa sig en strategi för det.
– I stället för att jobba i tio år på samma ställe, så är man inhyrd tio gånger. Om man ska ställer upp en plan för sin framtida rekrytering i ett dokument på tio sidor, då bör nog minst tre sidor vara vikta åt hur man lockar till sig "giggare". Det är troligt att den allra bästa kompetensen kommer att finnas där, säger Tommie Cau.
På måndagen deltar han i ett seminarium om gig-ekonomin i Almedalen tillsammans med bland annat Pia Carlgren, näringslivsdirektör vid Linköpings kommun och Lena Miranda, vd för Science park Mjärdevi. Begreppet "giggare" liknar det mer vanliga ordet "konsult". Man kommer in och gör ett "gig" på företaget. Skillnaden kan vara att konsulter ofta tillhör en större organisation som sitter fast i ramavtal eller liknande med företaget de levererar sina tjänster till.
– Gig-ekonomin handlar oftare om att företaget vill ha en specifik person och ofta kortare tjänsteperioder. "Giggaren" är ofta helt sin egen. Det som märks nu är att gamla trotjänare, alltså kanske personer i 45-årsåldern och uppåt, lämnar sina fasta anställningar. Man är kanske igenkänd, har skaffat sig de meriter och kunskaper som behövs för att nå en egen plattform. Samtidigt kanske man vill styra sig själv och hur man jobbar, beskriver Tommie Cau.
Han noterar att den här typen av anställningsform tog fart efter den ekonomiska krisen 2008, då många förlorade sina jobb och då företagen också behövde alternativa former för att kunna behålla kompetens.
– Vi i Sverige drabbades inte så hårt av krisen som många andra länder och därför har utvecklingen gått lite långsammare här, menar Tommie Cau.
I vilka branscher är detta vanligast?– Inom exempelvis kommunikation och media samt inom IT-utveckling och programmering och digital kompetens. Eftersom viktig kompetens är efterfrågad så finns den här formen snart överallt. Konkurrensen kommer att öka, eftersom allt från Google och Ica till Sandvik kommer att eftersöka samma kompetenser.
Vilken strategi ska man ha?– Man måste kanske se över sin struktur och tillåta blandade arbetslag med fast anställda, konsulter, projektledare och "giggare" som kommer in med sin specifika kompetens.
Samtidigt ser han att "giggarna" riskerar att bli konkurrensutsatta av varandra eftersom deras marknad kan vara lättare att globalisera.
– Här går det åt två håll. Å ena sidan kan "giggarna" få höga ersättningar tack vare sin attraktion och kompetens. Å andra sidan kan det ske en prisdumpning eftersom utbudet är stort.
Hur ser det ut i den offentliga sektorn?– Risken här är att man halkar efter och inte får rätt kompetens om man inte börjar se över sin struktur och bygger in flexibilitet i organisationen.
Näringslivsdirektören i Linköping, Pia Carlgren, noterar också utvecklingen:
– Jag tror att näringslivet i Linköping behöver vara beredd på det här. Vi ser hur allt större företag väljer att lägga ut verksamhet, eller till och med flyttar ut anställda till något coworking-space, eftersom man vill åt den småskaliga miljön där man träffar andra aktörer. Den här trenden gäller förstås även kommunen. Tendensen är att människor inte stannar lika länge på en och samma arbetsplats. Samtidigt kan man ju se ett bolag eller en koncern som så stor att man har möjligheter att röra sig inom den också, säger Pia Carlgren.