Tredubblad förbrukning tvingade fram nytt elverk

Under 1940-talet tredubblades elförbrukningen i Linköping. Ökningen förklarades av stigande industrialisering kombinerat med en betydande befolkningstillväxt och att många nya moderna bostäder togs i bruk.

Vårvintern 1953 stod dåvarande Elverkets kontorsbyggnad med adress Hamngatan 13, inflyttningsklar. Mellan åren 1961 och 1993 utgjorde byggnaden Tekniska verkens huvudkontor.

Vårvintern 1953 stod dåvarande Elverkets kontorsbyggnad med adress Hamngatan 13, inflyttningsklar. Mellan åren 1961 och 1993 utgjorde byggnaden Tekniska verkens huvudkontor.

Foto: Vykort/Bild Linköping

Linköping2022-10-22 11:00

Vår stad

Att Linköpings Elverk då växte ur sina omoderna gamla kontors- och verkstadslokaler är föga förvånade. För att kunna uppföra ett nytt kontors- och förrådshus köpte Elverket fastigheten Hamngatan 13. Byggnadsarbetena inleddes i december 1950. Grundförhållande visade sig vara sämre än förmodat varför det krävdes en omfattande pålning. Det kom därför att dröja till februari 1953 innan byggnaden var inflyttningsklar.

undefined
Vårvintern 1953 stod dåvarande Elverkets kontorsbyggnad med adress Hamngatan 13, inflyttningsklar. Mellan åren 1961 och 1993 utgjorde byggnaden Tekniska verkens huvudkontor.

Den runda kopparklädda delen av byggnaden togs dock i bruk redan i slutet av 1952. Den innehåller en fjärrkontrollanläggning och ett ställverk. Därifrån kan alla såväl verkets transformatorer som samtliga dess vattenkraftstationer manövreras. Utrustningen gör det också möjligt att upptäcka fel ute på ledningsnätet. I samband med att den anläggningen togs i bruk införde Elverket dygnet runt bemanning.

I Corren beskrevs byggnaden som praktisk, modern och estetiskt tilltalande. Vidare karaktäriserades den som de många finessernas hus. Verkets personal hade bidragit med en rad egna uppfinningar varför huset fick en mängd ovanliga och praktiska detaljer.

undefined
I den runda kopparklädda delen av byggnaden iordningställdes Elverkets fjärrkontrollanläggning och centrala ställverk. Från manöverrummet styrdes både verkets transformatorer och kraftverk.

En omskriven nyhet var den speciella klocka som gjorde att de anställda vid tjänsteärenden via den kunde lämna information till telefonväxeln om beräknad återkomst. Många imponerades också av de toppmoderna ljusrören som tändes direkt utan att först blinka, vilket då ännu var det gängse.

Personalens trivsel och bekvämlighet påverkade byggnadens utformning. Arbetsrummen var stora och målade i ljusa färger. Mattorna och gardinerna var specialtillverkade. Personalen hade tillgång till såväl lunch som dusch- och torkrum samt ett särskilt klubbrum.

undefined
Byggnadens formella invigning ägde rum i samband med firandet av Elverkets 50-årsjubileum inför politiker, anställda och en intresserad allmänhet den 18 september 1953.

Byggnaden är mycket större än vad elverket behövde i början av 1950-talet. Hela den tredje våningen hyrdes därför ut till Uppbördsverket. För att skapa flexibilitet var väggarna i kontorslokalerna flyttbara och elledningarna dragna i träfack utanpå innerväggarna.

Kalkylerad byggnadskostnad var en miljon kronor, den verkliga kostnaden blev det dubbla. Fördyringen förklarades med pålningsarbetena samt att materialpriserna stigit kraftigt.

undefined
I samband med kontorsbyggnadens invigning avtäcktes även den i Linköping födde konstnären Stig Blombergs (1901–70) skulptur Strömmen. Den står nu utanför Tekniska Verkens kontor på Brogatan.

Tekniska Verken bildades genom en sammanslagning av Elverket med flera andra kommunala tekniska verksamheter 1961. Fram till 1993 var denna byggnad bolagets huvudkontor. Den eleganta byggnaden är ritad av stockholmsarkitekterna Erik Ekeberg (1898–1960) och Nils Inge Rosén (1916–73). 

Tack Stefan Hammenbeck

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!