Han och hustrun Anitha Olofsdotter Sandstedt älskar att sälja på loppis.
– Det är så roligt och man kan leva länge på att träffa människor och höra roliga historier, säger Torsten Magnusson och visar upp en Barbie-docka som bär små unika kläder som hustrun har stickat.
Torsten började sälja på loppis efter pensioneringen.
– Frugan jobbade fortfarande och jag började klättra på väggarna. Så vi rensade ur och testade! Efter en loppis kommer man hem utmattad och sover gott, säger han.
Arrangören Andreas Giselgren från Östgöta marknader håller med om att det sociala är vad som gör loppisar så populärt.
– Och har man tur går man hem med en fyra–fem tusen extra. Se vilket köptryck – det är ju kö!, säger han och pekar mot bakluckorna.
Från och med i år är det loppis här både på torsdag och söndag.
– Eftersom vi sett att det finns ett behov. Det kostar 150 kronor att stå och man kan hyra bord. Vi vill inte ha flygande mattor med grejer, säger Giselgren.
Utrustad med reflexväst och komradio håller han ställningarna. Bilar ska parkera rätt och vilka som säljer ska antecknas.
– Jag gör en närvarolista som enligt torg- och marknadshandelslagen ska sparas i sju år. Jag har jädrigt många pärmar hemma, säger han.
En säljare är Maria Höglund, som tidigare drev en antikaffär.
– Jag har med mig min bästa vän Anette som hjälper till. Jag trivs väldigt bra med att sälja och har en sambo som också tycker det är roligt, säger hon.
