Muharrem Demirok tog elcykeln för att ta sig till Trädgårdsföreningen och Belvederen.
Nyligen fastställde Centerpartiet sin kommunlista i Linköping, innehållande 26 namn, men utan en av sina absoluta toppolitiker under de senaste tio åren. Den nuvarande ordföranden i samhällsbyggnadsnämnden Muharrem Demirok deklarerade redan i höstas att han, vid valet 2022, kandiderar till riksdagen. Ett beslut som innebär att han, som han själv uttrycker det, "lägger kommunalrådsskorna på hyllan".
– Om jag nu är så tydlig med att det är till riksdagen jag siktar måste jag också ge de som ska ta över efter mig en ärlig chans. De ska få bilda ett nytt lag utan att de känner att jag hänger över dem som en skugga, säger Demirok.
Men om det inte blir riksdagen? Har du en plan b?
– Då får jag börja köra glassbil eller något. Nej men skämt åsido, om man har en plan b ska man inte ställa upp och kandidera på det här sättet. Jag har satt upp en målbild, precis som en idrottare, där jag ser mig själv kliva på det första tåget till Stockholm när riksdagen öppnas. Om man inte jobbar på det sättet orkar man aldrig med en valrörelse.
I valet 2018 var Linköpingspolitikern andranamnet på Centerns östgötska riksdagslista. Med 1 175 personröster var han ett 80-tal kryss ifrån den gräns som hade tagit honom till Östgötabänken.
Vid valet 2018 var Muharrem Demirok andranamnet på Centerpartiets östgötska riksdagslista. I år är han förstanamn vilket ökar möjligheterna väsentligt till en riksdagsplats.
– Nu är jag förstanamn så jag känner mig hoppfull om att det ska gå vägen den här gången.
Varför vill du in i riksdagen?
– En del saker rår du inte på som kommunpolitiker, man skulle vilja göra saker annorlunda men det går inte på grund av de strukturer som finns. Jag vill ändra de här strukturerna i riksdagen, svarar Muharrem Demirok.
Vad menar du med att förändra strukturer?
– Ta bostadsbyggandet till exempel. Den nationella lagstiftningen och strukturerna påverkar nästan hela processen och gör att den tar väldigt lång tid. Man skulle kunna koka ned det till att jag vill att saker och ting blir enklare och går fortare i politiken.
Att det går långsamt, är inte det en del av demokratin?
– Jo, det finns frågor där det behöver att få ta lite tid, men ibland funderar jag på hur vi överhuvudtaget får något gjort i det här landet. Vi har pratat om Ostlänken i 30 år och ännu inte kommit till skott. Det är inte rimligt och sunt. I vår ambition att demokratisera och strukturera sätter vi krokben för oss själva. Jag vill plocka bort hälften av alla regleringar som vi har.