Linköpingsbördiga Lisa Nåbo är 30 år, och har varit SSU-ordförande sedan 2021. I augusti nästa år avgår hon från posten.
– Man har ju ett ganska tydligt bäst före-datum som ungdomspolitiker, konstaterar Lisa Nåbo som svar på frågan om varför hon slutar.
– När jag sa "ja" till att bli omvald 2023 så var det ju också med tanken att det här är den sista mandatperioden jag gör. Så det känns fullt naturligt, rätt odramatiskt.
Vad händer nu då?
– Jag kommer ju vara SSU:s förbundsordförande till augusti nästa år. Efter det är vi hela familjen rätt sugna på att flytta tillbaka till Linköping. Våra familjer är ju i södra Sverige, här i Stockholm har vi ingen släkt egentligen. Så det lockar ju att få komma hemåt.
Flytt sker som tidigast i höst, meddelar Nåbo, som är nybliven mamma sedan drygt två veckor tillbaka. Exakt till vilket område spelar mindre roll. Efter flytten ser hon ser fram emot att få börja på sitt gamla jobb som polis. Eller "nygamla" kanske är en bättre beskrivning.
– Direkt när jag fick mitt examensbevis i handen så ansökte jag om tjänstledighet. Jag gjorde aspiranttjänstgöringen under sommaren och hösten 2021, förklarar hon.
– Jag längtar verkligen efter att få komma tillbaka och testa att jobba med det jag utbildat mig till.
Hur tror du att det kommer vara att gå från ditt nuvarande uppdrag till polisyrket?
– Jag behöver nog gå till gymmet lite mer frekvent, säger hon skämtsamt, men fortsätter sen:
– Det finns en del likheter mellan det jag har gjort som ordförande och delar utav polisyrket. Det handlar om konfliktlösning, att hitta var det skaver, att hitta de bästa argumenten för att ta det vidare. Även om det varit två helt olika fält så finns det ändå beröringspunkter.
– Men det är klart, det känns ju som att det är en bit tillbaka innan jag kan vara ute och jobba Ågatan en krogstängning. Då skulle jag nog vilja få några timmar fortbildning innan jag skulle ställa mig där.
Bytet av sysselsättning innebär däremot ingalunda slutet på det politiska engagemanget.
– Jag är ju som person väldigt oroad för och engagerad i det som händer i samhället. Att då inta en helt passiv roll och bara titta på, och inte vara med o förändra, det skulle vara väldigt svårt för mig.
"Jag tror jag skulle bli knäpp om jag inte fick vara med och känna att jag påverkar min egen framtid", säger Lisa Nåbo om att fortsätta engagera sig politiskt efter sin tid som SSU-ordförande.
Kommer du att engagera dig i Linköpingspolitiken när du flyttar tillbaka?
– Ja det tror jag. Sen är det upp till partiet hemma om de vill ha mig, men det tror jag.
Här är det ju S+M-styre. Som ordförande i SSU är du kanske mer van vid att se M som huvudmotståndarna. Hur skulle du uppleva att gå in och istället samarbete med dem?
– Charmen med politik är ju att man är ju inte fiender för fiendeskapets skull. Utan har man samma vision av att "det är det här vi ska göra", och kan komma överens om arbetet ditåt.
– Sen är det väl ingen hemlighet att Moderaterna absolut inte är min drömpartner för att samarbeta med politiskt.
Ännu återstår dock några stopp på vägen innan hon får återvända hem och Linköpingspolitiken eventuellt kan bli aktuell för henne. I maj ska Socialdemokraterna hålla partikongress, något som Lisa Nåbo beskriver som "det stora cressendot" på hennes ordförandeskap i SSU. Då kommer hon och förbundet särskilt kämpa för att flytta partiet i den ekonomiska politiken.
– Vi vill ha en mer investeringsdriven socialdemokrati. Det finns en generationsskuld där alla födda från 90-talet och framåt har ärvt jättestora investeringsbehov. Bostadsbyggande, infrastruktur, klimatanpassningar, välfärden. Det krävs då en socialdemokrati som vågar investera, och då behöver man släppa balansmål och låg statsskuld som ett egenvärde.