Sharusad M Hassan gör ett bus och tar för en kort stund över rektorns arbetsplats och funderar på vad hon ska bestämma. Skolans rektor går att skoja med men är också seriös, beskriver tjejerna.
– Man hade mer frånvaro på Skäggetorpsskolan… Det var ganska många som inte gick in på lektionerna och då var det lätt att stanna kvar med dem utanför. Nu jobbar jag bättre och gör klart allt direkt, säger Asma Alin Muradeh.
Asma, Sharusad M Hassan och Hanan Daud är tidigare elever på Skäggetorpsskolan som vi följt sedan det politiska beslutet togs att stänga skolans högstadium, på våren 2020. De omplacerades på Tokarpsskolan, dit de önskade komma.
I dag har Skäggetorpsskolans högstadieelever snart gått ett halvår i sina nya skolor och processledare Sandra Wahlström är nu klar med sin rapport som utvärderar hanteringen av nedläggningen. Berörda elever, och personalen som blev omplacerad, har fått svara på frågor och det visar sig att nedläggningsprocessen i stort sett fungerat väl och varit lyckad så här långt.
– Jag blev glad över att se att många av eleverna trivs på sina nya skolor och att personalen känner sig väl emottagna av sina nya kollegor, säger Sandra Wahlström.
Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden som tog beslut om att stänga Skäggetorpsskolan för att blanda eleverna med fler elever med svenska som modersmål, säger:
– Nu kommer vi att följa hur det går för eleverna långsiktigt, framför allt då det gäller deras kunskapsresultat för att se om resultaten ökar.
Om eleverna uppvisar högre studieresultat, hur vet ni att det beror på att ni la ned skolan och spred ut eleverna till andra skolor?
– Det kan vi aldrig veta. Men om vi ser ökade kunskapsresultat, så betyder det att det har gjorts väldigt bra saker på skolorna. Bara det att många elever som har befunnit sig i Skäggetorp i stort sett hela sin uppväxt, nu kommer ut i en mer blandad miljö utanför området, det är en vinst i sig. Det ökar deras chanser att få del av hela samhället, säger Erik Östman.
Skäggetorpseleverna har fördelats på ett tiotal skolor och i olika klasser. Sharusad, Hanan och Asma på Tokarpsskolan hamnade i samma klass.
– Vi är inte bara med varandra. Vi är med andra också, vi har fått fler vänner. Vi kom in väldigt bra i skolan, de andra var snälla, säger Hanan.
Efter att Skäggetorpsskolan stängdes har frånvaron bland eleverna blivit en fråga som sysselsätter Sandra Wahlström och rektorer på mottagande skolor. Det är inte alls bara gamla Skäggetorpselever som har hög frånvaro – men en del som var mycket frånvarande på Skäggetorp, har nu hög frånvaro även på sina nya skolor.
Kanske är det elevernas skilda förutsättningar som visar sig i starkare ljus i samband med skolbytet; de som ligger långt fram i studierna peppas av högre tempo och högre krav, de som behöver mera stöd känner press och stress. ”Det är svårt”, skriver en elev rakt av som svar på en av rapportens enkätfrågor.
– På den här skolan ställs det högre krav på oss, konstaterar Sharusad på Tokarpsskolan.
Sharusad tycker ändå att det känns bra. Så fort hon bytte skola upptäckte hon att hon gillar samhällsorienterande ämnen, däribland området lag och rätt. Hon vill bli advokat i framtiden.
– Vi har långa dagar på den här skolan för att vi behöver åka buss, berättar Hanan.
– Men vi behöver inte plugga så mycket hemma ändå, vi gör färdigt mycket i skolan, säger Sharusad.
– Vi har inte så mycket prov här heller. Det ger mindre stress, säger Asma.
Det är skönt att ha välkända kompisar med sig till den nya skolan. Men Asma Alin Muradeh och Sharusad M Hassan har hittat nya vänner också.
Beslutet att stänga Skäggetorpsskolan tog hårt på en del av skolans personal. Flera hade valt att jobba i just Skäggetorp för att de ville ha utmaningen av mångkultur, flerspråkighet och ibland låg skolbakgrund hos nyanlända. Processledare Sandra Wahlström konstaterar att en del i personalen stundtals mådde dåligt under avvecklingen. Nu svarar en majoritet i enkäten att de trivs på nya arbetsplatser.
I slutet av rapporten framhåller Sandra Wahlström att Linköpings kommun får fundera över hur man undviker att ”skapa en ny Skäggetorpsskolan”, där andelen elever med invandrarbakgrund är hög och studieresultaten generellt låga.
Erik Östman (M) säger att skolpolitikerna inte umgås med planer på att lägga ned fler skolor av integrationsskäl – trots att fler skolor i Linköping är hårt segregerade.
– Det är mellanstadieskolor, och det är svårt att börja bussa iväg mindre barn till skolor längre bort, säger han.