Tinnerö gård nu i skick som gammal igen

Arbetet med att förflytta Tinnerö gård hundra år tillbaka i tiden är snart klart. I ett av rummen har till och med de ursprungliga möblerna hittat tillbaka.

Ett stort ekbord med tolv tunga stolar pryder salen och är enligt efterforskningar snarlikt det som stod där för hundra år sedan. Runt bordet står Janne Moberg, Anders Jörneskog och Ola Holmgren som alla är engagerade i Tinnerö gårds upprustning.

Ett stort ekbord med tolv tunga stolar pryder salen och är enligt efterforskningar snarlikt det som stod där för hundra år sedan. Runt bordet står Janne Moberg, Anders Jörneskog och Ola Holmgren som alla är engagerade i Tinnerö gårds upprustning.

Foto: Johan Rödin

Linköping2021-05-18 06:00

– Det är nu det roliga börjar. Så snart pandemin är över får vi visa upp allt som gjorts här, säger Anders Jörneskog, kommunekolog och förvaltare för Tinnerö naturreservat.

Och att det finns människor som är nyfikna på Tinnerö gård mitt i det vackra eklandskapet råder det ingen tvekan om.

undefined
Anders Jörneskog, Janne Moberg och Ola Holmgren har alla varit involverade i arbetet kring renoveringen av Tinnerö gård.

– Många som går förbi här vill komma in och titta. De brukar fråga om det är till salu, berättar Ola Holmgren, som jobbar i naturreservatet och har ett av kommunens härligast belägna kontor en trappa upp i Tinnerö gård.

undefined
I Tinnerö gårds trädgård finns inte bara hundraåriga äppelträd utan också tusen och åter tusen blommor och andra växter som planterats för att gynna insektslivet.

Men Tinnerö gård är inte till salu.

Redan 2006 fattade Linköpings kommun ett långsiktigt beslut om att återställa gården som den såg ut 1920 när makarna Thure och Tekla Svensson flyttade in och bodde där med en ständigt växande barnaskara – tio till slut.

– När kommunen tog över var allt ganska nedgånget. Alla eldstäder var borta och rummen hade tråkig Ikea-inredning från 70-talet när militären höll till här, berättar Anders Jörneskog.

Nu är läget ett annat. Förvandlingen är total. Golv har slipats, tidstypiska möbler köpts in och nya tapeter som så långt det är möjligt liknar de gamla pryder nu väggarna. Och även om Tinnerö gård nu värms upp med hjälp av något så modernt som bergvärme har även mycket möda lagts på att återskapa de gamla värmekällorna.

undefined
Alla de ursprungliga eldstäderna var borta när upprustningen inleddes. "Nu finns det fyra kakelugnar, en kamin, en öppen spis och en vedspis. Det går att elda i alla", säger Ola Holmgren.

– Nu finns det fyra kakelugnar, en kamin, en öppen spis och en vedspis. Det går att elda i alla, säger Ola Holmgren.

Till grund för renoveringarna ligger en utredning som länsmuseet gjort. Men Henry Bergehed, nyss fyllda 90 och född och uppvuxen på gården, har varit till ovärderlig hjälp.

undefined
Det ursprungliga pianot är borta. Men ett annat av samma tillverkare, pianofabriken Baumgardt i Linköping, letade sig på märkliga vägar till Tinnerö. "Vi hittade det på Blocket under rubriken "bortskänkes". Ägaren bodde i Norrköping och hade lovat bort det till någon annan. Men han ändrade sig och gav det till oss när han fick höra vad vi skulle ha det till", berättar Ola Holmgren.

– Han har fotografiskt minne och har gjort exakta ritningar över hur allt såg ut, berättar Janne Moberg, konsult och "allti-i-allo" som också är involverad i arbetet.

undefined
Original. Efter att ha funnits någonstans i släkten Bergeheds ägo i alla år är soffor, bord och stolar tillbaka i samma rum på Tinnerö gård som de ursprungligen stått.

Släkten Bergehed har bidragit på flera sätt. Sällskapsrummet är inrett med exakt samma möbler som då familjen bodde där.

– De har funnits i släktens ägo i alla år. Det är fantastiskt roligt att de är tillbaka, säger Ola Holmgren.

Arbetet med att rusta upp Tinnerö har tagit tid. Och finansieringen har varit ett bekymmer.

– Vi har tjatat och gnällt. Det senaste året fick vi mer pengar så att vi kunde slutföra arbetet, säger Anders Jörneskog.

Och vad har det kostat?

– Själva huset har kostat runt fem miljoner att renovera. Då har vi även installerat bergvärme.

Vad ska huset användas till?

undefined
Janne Moberg, Anders Jörneskog och Ola Holmgren på kontoret. Här fick även mjölkassistenten sova när han var på besök. Fönstren är original men renoverade. De är snygga - men inte helt praktiska vid städning. "Det blir totalt 1 400 smårutor att putsa," säger Ola Holmgren.

– I vårt bygglov klassas huset som undervisnings- och möteslokal. Vi kommer att hyra ut det internt i kommunen för kursverksamhet. Men tanken är att vi även ska visa upp det för allmänheten som en del av de guidningar vi gör i området. Och vi har ju en bakugn. Det skulle kunna gå att ha exempelvis bakkurser här, säger Anders Jörneskog.

Varför inte ett kafé?

– Nja, det är inte aktuellt på kort sikt. Och det skulle kräva utökat tillstånd.

undefined
Riktade åtgärder har förvandlat trädgården till den viktigaste insektsmiljön i hela naturreservatet. Bin är särskilt flitiga gäster här.

Gårdens stora trädgård är en historia i sig.

Där påbörjades 2016 ett arbete med omfattande återgärder för att främja djur- och insektsliv, särskilt gaddsteklar – som bin – och fjärilar. Särskilda sandmijöer har upprättats samtidigt som tusentals ängs- och trädgårdsväxter planterats.

De externa utredningar och uppföljningar som gjorts visar på resultat långt över förväntan.

undefined
I Tinnerö gårds trädgård läggs mycket möda på att anpassa växtligheteten så att insekter och fjärilar ska trivas.

– Trädgården har gått från att ha en medioker insektsfauna till att vara den viktigaste miljön i hela Tinnerö. Antalet biarter har på fem år ökat från 26 till 78, säger Anders Jörneskog.

Tinnerö gård

Huset uppfört 1919 av Sturefors gods.

Gården omfattade 270 hektar mark och arrenderades av Thure och Tekla Svensson.

1961 köptes Tinnerö av försvarsmakten. Huset hyrdes ut till officerare som bodde där med sina familjer.

2002 köptes det militära övningsområdet där Tinnerö ingår av Linköpings kommun. 2006 inrättades naturreservatet Tinnerö eklandskap.

Till gården hör en restaurerad rundloge, byggd 1909. De åttkantiga logarna var av en östgötsk specialitet och byggdes vid spannmålsgårdar 1890–1920.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!