Tillbyggd kyrka mitt i stan möter motstånd

Det ska bygg- och miljönämnden ta ställning till på torsdag. I handlingarna inför mötet framgår det tydligt att bygglovskontoret och Linköpings kyrkliga samfällighet har olika uppfattningar. För området runt S:t Larskyrkan finns ingen färskare detaljplan än en stadsplan från 1904, kallad "0:NORRA".

Bygglovskontoret rekommenderar att bygg- och miljönämnden inte ger bygglov för en tillbyggnad av S:t Larskyrkan på drygt 300 kvadratmeter.

Kyrkan vill bygga till med två våningar plus källare längs med halva långsidan mot Ågatan för att kunna flytta från den hyrda församlingsgården mellan Ågatan och Badhusgatan.

"Att uppföra en ny byggnad i ett känsligt läge kräver stor omsorg och försiktighet", betonar bygglovskontoret, som anser att parken är allmän platsmark där kyrkan saknar byggrätt.

"Mot bakgrund av tillbyggnadens omfattning och placering, läget i staden och den ålderstigna planen" tycker även teknik- och samhällsbyggnadskontoret att frågan ska prövas i en ny detaljplan.

Stadsantikvarie Gunnar Elfström vill att bygglovet avslås, eftersom stadsplanen från 1904 är alldeles för översiktlig. Han påpekar att S:t Larskyrkan är av central betydelse i stadskärnan med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillbyggnaden blir, enligt Gunnar Elfström, "ett betydande negativt ingrepp i kyrkoparken" i strid med riksintresset för Linköpings stadskärna.

Kyrkan anser att det inte behövs en ny detaljplan. Församlingens projektledare Bengt Leonardsson från WSP Management skriver till bygg- och miljönämnden att ansökan om bygglov ska bedömas utifrån den gällande snart 100-åriga stadsplanen. Enligt kyrkan är området runt S:t Larskyrkan inte en allmän plats utan en kyrkotomt och det finns inga inskränkningar i byggrätten på kyrkans fastighet.

Bengt Leonardsson påminner även om att kommunen för bara ett par år sedan gav bygglov för en utbyggnad av S:t Larskyrkan åt öster, ett beslut som länsstyrelsen sedan rev upp. Att byggnämnden nu får rekommendationen att neka ett bygglov vill han ska granskas "eftersom det finns risk att förfarandet kan uppfattas som godtycklig myndighetshantering och därmed rättsosäkert".