Medan Sverige brottas med frågan om vi ska bygga höghastighetsjärnvägar så tänker det amerikanska företaget Hyperloop One i andra banor. De håller på att utveckla ett helt nytt transportsystem som de anser kommer att göra väg- och tågtrafik hopplöst föråldrad.
I hyperloop transporteras människor och gods i kapslar som färdas i så gott som lufttomma rör. Kapslarna har inga hjul utan svävar på magnetfält, eller med en alternativ teknik, på den lilla mängd luft som finns i tunneln. Det gör det möjligt att köra i över 1 000 km/h.
Omvärlden hade förmodligen fnyst åt den futuristiska idén om det inte varit för att hjärnan bakom Hyperloop heter Elon Musk. Han är superentreprenören som var med och grundade Pay Pal och elbilsföretaget Tesla. Han är VD för SpaceX vars rymdkapslar förser rymdstationen ISS med förnödenheter och ordförande i företaget Solarcity som installerar stora mängder solpaneler i amerikanska bostadshus.
Testbana i Kalifornien
Elon Musk lanserade idén om Hyperloop 2013 och bestämde sig för att det skulle bli verklighet. Tillsammans med tunga investerare skapades utvecklingsföretaget Hyperloop One som vid det här laget har fått in över 100 miljoner dollar i riskkapital, bland annat från det franska järnvägsbolaget SNCF.
Företaget lanserar sitt transportsystem med stor amerikansk självsäkerhet. Hyperloop kommer att ”förändra världen på samma sätt som internet” är ett återkommande budskap från företagets ledare. Tidplanen är optimistisk. Under 2016 räknar företaget med att bygga en testbana i Kalifornien. Före 2020 räknar man med att ha byggt hyperloop mellan San Francisco och Los Angeles.
Billigare och snabbare
Nu är Hyperloop One på charmoffensiv över hela världen och Moskva är en av de städer som visat intresse. På Åland har företaget FS Links tagit kontakt med Hyperloop One för att undersöka möjligheten att knyta ihop Stockholm med Helsingfors via rör på Östersjöns botten. Amerikanerna har nappat på kroken och arbetar med en idéstudie.
Väl medvetna om att Sverige diskuterar att bygga höghastighetsjärnvägar Stockholm-Malmö/Göteborg har företaget skissat på ett alternativ där man bygger hyperloop i stället. Hyperloop One var på plats i Almedalen och berättade att man med deras transportsystem skulle kunna åka Stockholm-Malmö på 40 minuter och till Linköping på en kvart. För Norrköpingsborna skulle det ta 12 minuter att åka till Stockholm.
Företaget hävdar att det dessutom skulle bli billigare, att bygga hyperloopbanor skulle kosta 170 miljarder kronor i stället för Trafikverkets uppskattade kostnad på cirka 230 miljarder för höghastighetsbanor.
– Det är bra att Sverige vill få med allmänheten bakom stora infrastrukturprojekt, men det är ingen bra idé att spendera massor av pengar på förlegad teknik. Vi väntar oss att hyperloop levererar 3,5-4 gånger värdet i jämförelse med höghastighetståg, sade Alan James, utvecklingschef på Hyperloop One till tidningen Dagens Industri.
Energisnålt system
Enligt företaget har hyperloop stora fördelar jämfört med konventionell väg- och tågtrafik. Eftersom rören bara har en diameter på tre meter och byggs på pelare så bli byggkostnaden lägre än för järnvägar. Ingreppet i naturen blir också mindre.
Energiförbrukningen blir väsentligt lägre. Flygplan, bilar och tåg slukar energi när de stångar sig fram genom luften. För väg- och tågtrafik tillkommer hjulens friktion mot underlaget. I Hyperloop har man eliminerat detta eftersom kapslarna färdas svävande över underlaget i så gott som lufttomma rör.
Man betonar också säkerheten. Rören är slutna system där det aldrig är snökaos, och risken för viltolyckor och urspårningar är borta.
Många frågetecken
Men naturligtvis finns det både skeptiker och kritiker. Att färdas i omkring 1 000 km/h är inte något konstigt, det gör vi varje gång vi flyger. Men om hyperloop ska bli tidseffektivt på så förhållandevis korta sträckor som i Sverige så måste kapslarna accelerera och bromsa in ganska kraftigt, och det upplevs lätt som obehagligt för passagerarna. Överhuvud taget är åkkomforten starkt ifrågasatt, vem vill åka i en trång kapsel utan möjlighet att titta ut?
Ett annat frågetecken är kapaciteten. Hur många människor kan man transportera i kapslar som ska rymmas i rör med en diameter på tre meter?
Seminarium på VTI
Svenska transportforskare är nyfikna på idéerna kring hyperloop. Vid ett seminarium på VTI, väg- och transportforskningsinstitutet, i april presenterade företaget sina planer, hela seminariet finns på VTI:s hemsida. En som var med på seminariet var Sofia Lundberg, biträdande forskningsdirektör på VTI.
– Företrädarna för Hyperloop One trycker hårt på behovet av snabba kommunikationer i ett land som Sverige där befolkningen ökar snabbt. Där har de helt rätt, ökad rörlighet är en viktig del av Sveriges utveckling, säger hon.
– Men de står inför stora tekniska utmaningar. Hur ska de till exempel kunna slussa kapslarna in och ut utan att samtidigt släppa in luft i rören?
– Hyperloop skulle nog fungera för transport av människor. Men för godstransporter är det knappast ett alternativ, det är svårt att se att det kan bli en del av logistiken.
Är hyperloop ett alternativ för Sverige, i stället för att bygga höghastighetsjärnvägar?
– Nej, Hyperloop One är oerhört duktiga på marknadsföring, men jag tror att deras transportsystem ligger betydligt längre bort i framtiden än vad de själva påstår. Vi behöver bygga ut och rusta upp vårt järnvägsnät nu, vi kan inte sitta och vänta på en teknik som kanske kommer i framtiden, säger Sofia Lundberg.
Inte intresserade
I en artikel i Dagens Industri påstår Alan James, utvecklingschef på Hyperloop One, att företaget redan fört samtal med svenska kommuner och landsting. Men när vi kontaktar Linköpings och Norrköpings kommun så blir svaret att de inte har hört av någon från Hyperloop. Inte heller Region Östergötland har hört något från det amerikanska företaget.
– Även om de hade hört av sig så är vi nog inte så intresserade. Vi har fullt fokus på att se till att Ostlänken blir verklighet enligt de planer som finns, säger Göran Gunnarsson, ordförande i Trafik- och samhällsplaneringsnämnden.
Corren/NT har sökt Hyperloop One för att få en intervju men företaget har inte svarat.