När Tekniska verken i Linköping producerar biogas avskiljs koldioxiden från metangasen. Koldioxiden släpps ut, men tanken är att den i framtiden ska fångas in, förvätskas och transporteras med tankbil till kunderna.
I nuläget rör det sig om 13 000 ton koldioxid om året. Men Tekniska verken står i begrepp att bygga ut biogasanläggningen och då räknar företaget med att mängden ökar till 20 000 ton om året.
– Vi räknar med att den utbyggda anläggningen och koldioxidinfångningen ska vara igång 2025. Men det krävs ett miljötillstånd och en ny detaljplan, så vi har inte själva full kontroll över tidsplanen, säger Anna Lövsén, affärsområdeschef för biogas.
Koldioxid används bland annat för att öka tillväxten i växthus, till kylning av livsmedel, i brandsläckare och för kolsyresättning av drycker. Men koldioxid är också en växthusgas som påverkar klimatet och bidrar till försurning.
Infångad koldioxid kan lagras i underjorden, så kallad CCS (carbon capture and storage), för att helt undvika klimatpåverkan. Tekniska verken tänker i stället satsa på att använda den infångade koldioxiden, CCU (carbon capture and utilization).
– Vi ser att vi med vår koldioxid, med förnybart ursprung, har goda möjligheter att tränga ut koldioxid med fossilt ursprung. Vi använder kolatomen ett varv till i stället för att plocka upp fossilt kol. Vi har sonderat marknaden och det finns en ganska stor efterfrågan på biogen koldioxid, säger Anna Lövsén.
Tekniska verken har beviljats 150 miljoner kronor i statligt bidrag, genom det så kallade Klimatklivet, för att bygga ut biogasanläggningen. Dessutom får företaget 21,6 miljoner för att fånga in och förvätska koldioxid. Tekniska verkens egen kostnad för de båda projekten är cirka 180 + 32 miljoner kronor.
– Att vi sökt Klimatklivspengar beror på att investeringen är stor i förhållande till vad man kan förvänta sig i intäkt. Men på lite sikt ska det gå att räkna hem den här investeringen, säger Anna Lövsén.
Tekniska verken utreder också möjligheten att fånga in koldioxid från skorstenarna på Gärstadsverket. Där handlar det om flera hundra tusen ton om året.
– Vi har just presenterat en första utredning och valt vilken metod och storlek vi vill gå vidare med. Under 2023 bör vi kunna fatta beslut om vi ska bygga eller inte, säger Mile Elez, teknisk direktör.