Tiggarna sover i utkylda bilar

– Hur det är att sova i bilen? Det kan du väl tänka dig! Det är kallt och obekvämt och man sover dåligt, säger Tihomir Mitkov.

Vi träffar honom och hans hustru Lena på Crossroads, Stadsmissionens mötesplats för EU-migranter. De har jackor och flera lager tröjor på sig inomhus, om man sitter och tigger hela dagarna och sover i bilar om nätterna blir man till sist så frusen att man aldrig tar av sig ytterkläderna.

Tihomir och Lena är från Bulgarien. De är här tillsammans med Najden Marinov och hans hustru Rositza, de fyra känner varandra väl eftersom kvinnorna är systrar.

Tillsammans med hundratusentals andra EU-migranter reser de runt i Europa på jakt efter inkomstmöjligheter.

– I Bulgarien är läget desperat för oss arbetslösa. Det finns inga jobb att få, min son arbetar då och då men få bara lite mat som lön. Mina barnbarn får ofta inte mat så de kan äta sig mätta, berättar Tihomir.

– Då finns det bara en möjlighet, att ge sig ut i Europa. Jag har rest runt sedan 2008 och bland annat plockat bär här i Sverige.

De två paren från Bulgarien hoppas alla på samma sak: Att få ett arbete. Därför har de skrivit in sig på arbetsförmedlingen i Linköping. De vägrar tro att det är utsiktslöst, de hoppas att några jobb ska dyka upp trots att de inte kan svenska. I väntan på det spelar Najden dragspel på gatorna medan de tre andra tigger.

– Att tigga är sista utvägen. Jag har suttit med min mugg i tre månader nu, säger Tihomir.

En bra dag kan han få 150 kronor i sin mugg, dåliga dagar betydligt mindre. Najden spelar dragspel och får ibland ihop lite mera.

Hur blir ni bemötta av Linköpingsborna?

– En del är väldigt snälla, andra är elaka. I går tog någon ut sitt tuggummi och slängde det på min hustru, svarar Tihomir.

Men om ni är så fattiga, hur kan ni äga en bil?

– Bilen är vårt hus, vårt hem. Utan den skulle vi sova på gatan. Det kostar mycket, men vi måste prioritera att ha en bil, annars är vi helt fast i fattigdomen där hemma. Utan bil, inget hopp.

Många människor tror att tiggarna ingår i ligor, och att någon annan tar pengarna som ni får in?

– Varför tror de det? Det finns ju inga pengar att tjäna på sådana som oss. Jag har aldrig hört talas om några ligor, och jag har träffat många tiggare genom åren.

Vad har ni för planer för framtiden?

– Det är kanske svårt för er svenskar att förstå, men för oss är det bättre att stanna här och leva på hoppet om att få jobb än att återvända till i Bulgarien. Där hemma finns ingen framtid, så vi siktar på att stanna här.