Tiggarfrågan kan bli het i EU-valet

I Rumänien och många andra länder har romer levt i fattigdom i generationer utan att politikerna har gjort några nämnvärda insatser för att förbättra deras situation. På 1990-talet började hundratusentals fattiga romer resa ut i södra Europa för att tigga på gatorna. Men även där mötte de en hård attityd, i de flesta länder såg man det mer som ett ordningsproblem än ett uttryck för en oacceptabel fattigdom. Frankrikes president Sarkozy reagerade till exempel 2010 med att beordra rivning av 300 romska läger och kräva att tiggarna skulle köras ut ur landet.

Men nu, när tiggarna är fler än någonsin i Europa och de börjat söka sig ända upp till de skandinaviska länderna, har politikerna i många länder vaknat.

– Alla talar om tiggarna här, det är inte bara en stor fråga i Sverige, säger EU-parlamentarikern Carl Schlyter (MP) på telefon från Strasbourg.

Tiden tycks vara mogen för att öka trycket på länder som Rumänien för att de ska långsiktigt förbättra situationen för sin romska befolkning.

– EU har varit för slapp i den här frågan, man har inte velat lägga sig i för mycket. Men medlemsländerna är enligt Lissabonfördraget skyldiga att följa stadgarna om mänskliga rättigheter och se till att romerna får anständiga bostäder, jobb, skolgång till barnen, sjukvård och så vidare, säger EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP) som är ledamot i utskottet för mänskliga fri- och rättigheter.

I Rumänien är det politiskt kontroversiellt att satsa pengar på den romska minoritetsbefolkningen. Landet har stora ekonomiska problem och många rumäner vill inte att man ska "slösa pengar" på romer. Så frågan är hur EU-kommissionen kan tvinga landet till en sådan politik.

– EU måste förmå de här länderna att följa stadgarna om mänskliga rättigheter. Och så måste man skapa en effektiv kontrollmekanism för att följa arbetet och se till att pengarna inte försvinner i korruption, säger Cecilia Wikström.

Carl Schlyter vill gå ännu längre, och använda både morot och piska.

– EU-kommissionen måste sätta hårdare press på länderna och hota med att dra in ekonomiska bidrag om de inte sätter i gång ett långsiktigt, seriöst arbete för att förbättra situationen för de fattiga.

– Samtidigt måste man inse att länder som Rumänien har mycket dålig ekonomi, så jag tror att man måste minska kraven på ländernas egna ekonomiska insatser och öka EU:s finansieringsgrad, säger Carl Schlyter.