Vid Linköpings revykung Nisse Tells nyårsrevy 1950, Café de Paris, var Perth Gomér-Tell, längst till vänster, prima primadonna. Även Maj-Britt Otter och Bibbi Carlsson hade centrala roller.
Vår stad
I slutet av 1910-talet tog Linköpingshotellen upp storstadsidén att servera Sylvestersupéer och ordna dans som pågick ända till klockan ett. Nyårsvakorna började då alltmer likna de nutida. Nyårsafton 1924 bjöd exempelvis Frimis in till nyårsvaka med bal och cabaret samt dans till två orkestrar.
Nyårsrevyer har åtminstone sedan tidigt 1920-tal ingått i Linköpings nöjesliv. Att blanda gisslandet av lokala pampar kombinerat med allmänna aktualiteter har varit det vanligaste mönstret. År 1923 hette revyn ”Klart Johnson-linjen eller buss på buss” och kretsade kring att byggmästaren Karl Johnsson startat stadsbussar.
Från tidigt trettiotal och flera decennier därefter var Nisse Tell Linköpings okrönte revykung. Tells nyårsrevy 1950 hette Café de Paris och uppfördes på teaterns stora scen. Då drevs det friskt med att svenskarna börjat resa utomlands. Handlingen utspann sig kring tre östgötska bröder som utforskade storstadens frestelser. Mycket kretsade kring Diors bara något år tidigare lanserade så kallade New Look. Temat gav rikligt utrymme för Nisse Tells primadonna, tillika hans hustru, Perth Gomér-Tell.
Vid nyårsrevyn 1982 framträdde välkända Linköpingsaktörer som Sven-Inge Pettersson, Karl-Axel Hagelin och inge l franzén. På foto omger de och Tjadden Hellström sångerskan Sonja Stjernquist.
Mönstret som hade utvecklats åren efter första världskriget blev till Linköpingssed. På nyårsafton 1982 bjöd Karl-Axel Hagelin in till sin nittonde nyårsrevy. Sångerskan Sonja Stjernquist, pianisten Jan Tollarparn Eriksson och Tjadden Hellström utgjorde dragplåstren. I ensemblen ingick även välkända lokala stjärnor som Inger Gustafsson, inge l franzén och Sven-Inge Pettersson. Av nyårsaftons två föreställningar sträckte sig den sena över midnatt.
Flickor har alltid spelat en framträdande roll i nyårsrevyerna. Här ses revymakaren Karl-Axel Hagelin omgiven av flickorna i 1976 års nyårsrevy. Deras klänningar var dekorerade med siffrorna 77.
Frimis dukade samma år upp Sylvestersupé för 400 gäster. De bjöds på delikatessandvikare, pepparstek och glass. På Ekoxen njöt 280 gäster av lax, oxfilé och glass. De danssugna kunde söka sig till Lorry. På nyårsdagen 1983 bjöd Curt Kenneths upp till traditionsenlig dans i Folkets Park.
Vid nyårsrevyn på Regina Palace 1964 var Inger Johansson, gift Gustafsson, primadonna. Karl-Axel Hagelin och Rune Mistrén var kuskar med anledning av att det nyetablerade Mantorpstravet.
På nationell nivå visar nyårssederna etermedias inflytande under de senaste hundra åren. Alltsedan nyårsafton 1926 har radion sänt när skådespelare, de första trettio åren Anders de Wahl, läst Tennysons Nyårsklockorna på Skansen.
Nyårsnatten 1900 var, som en engångsföreteelse, en så kallad sekelskiftesring påbjuden i alla Sveriges kyrkor. Det var dock först efter det att radion låtit klockorna i Jacobs kyrka ringa in år 1925 som seden spreds. Ännu 1951 ringde dock endast 20 procent av Linköpings stifts kyrkor in det nya året.