Missnöjda och drabbade tele-kunder fortsätter att skriva och ringa till Correns redaktion.
Och frågetecknen är många att räta ut vad gäller ansvar, skuld och kontroll.
Ska en far betala för att en 10-åring inte förstått samtalskostnaderna?
Hinner man ringa 221 betalsamtal på 55 minuter?
Var går gränsen för en beställning av en tjänst? Ska det räcka med ett oavsiktligt musklick för att bli juridiskt betalningsansvarig för nåt man inte vill ha? Vad görs egentligen för att minska risken för att vanliga konsumenter blir blåsta på dyra slantar via teleräkningen?
Enbart under tre månader i höstas fick landets konsument-rådgivare 8 000 samtal från drabbade telekonsumenter.
Konsumentverket, Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen kräver i en rapport till regeringen omedelbar lagstiftning om kreditgränser för att snabbt stoppa höga telefonräkningar till följd av modemkapning eller omkoppling till dyra betalnummer. I rapporten krävs att regeringen skyndsamt utreder hur man skall kunna stoppa kapningarna.
Två olika alternativ föreslås för hur en telekonsument skall skyddas mot dyra betalsamtal. Ett där konsumenten genom en aktiv handling måste välja vilka tjänster han vill ha.
Ett annat alternativ är att konsumenten får tillgång till alla tjänster men att han samtidigt kostnadsfritt erbjuds att spärra abonnemanget för de tjänster han inte vill ha tillgång till. Även om konsumenten väljer till betaltjänster så skall han inte anses vara ovillkorligt betalningsansvarig för sitt abonnemang. Betalningsansvar skall inte anses föreligga om den som utnyttjat tjänsten inte fått tydligt pris och villkor för tjänsten, och haft möjligen acceptera villkoren innan debiteringen påbörjats.
"Oavsett val av lösning bör följande konsumentskyddsåtgärder snarast utredas och genomföras" skriver utredarna och föreslår följande:
1. Konsumenten ges möjlighet att välja sin kreditgräns.
2. Konsumenten skall kunna teckna avtal om att operatören skall larma om teleräkningarna ökar onormalt mycket.
3. Konsumenten bör erbjudas spärrar mot vissa utlandsnummer. Rapporten tar som avskräckande exempel det faktum att telefonsamtal kopplas om till dyra satellitsamtal eller till dyra utlandssamtal till Guinea Bissau och Diego Garcia.
-- Jag tycker att det är helt oacceptabelt att man tar betalt för tjänster som ligger utanför abonnemanget och teleräkningen, säger Jenny Jensen, jurist på Konsumentverket.
-- Det är en av de absolut viktigaste frågorna på teleområdet att se över hur telefonen skall användas när det gäller betalningar, säger Jenny Jensen.
Hon är övertygad om att massanropstjänster och andra betaltjänster, som till exempel sms, bara kommer att öka mer och mer.
- Därför måste man nu kartlägga hur långt ansvaret skall sträcka sig.
Jenny Jensen anser att det i grunden är en politisk fråga att avgöra hur telefonen skall kunna användas i framtiden.
- Vi vill att konsumenten själva måste få välja om han vill ha telefonen att tala med eller använda den för att kunna betala med. Därför har vi lagt förslag som ger konsumenten valfrihet.