Uppgifterna som gäller för Törnkvists del är hämtade från en undersökning från Hem och Hyra 2016. Vartannat år gör de en genomgång av olika löner och i den undersökningen från förra året hamnade alltså Stångåstadens vd i topp.
Höga chefslöner i de kommunala bolagen är i sig inget kontroversiellt i Linköping, landets femte stad.
Bra chefer ska ha bra löner och för att få bra chefer måste man vara beredd att ta upp konkurrensen med det privata näringslivet. Ungefär så uttrycker sig Kristina Edlund, politisk ansvarig i Linköping och också ordförande i Stadshus AB, moderbolaget till alla de övriga tio kommunala bolagen. Själv har hon, som kommunens högste ansvarige politiker, 72 800 kronor i månaden. Hon har däremot inget med vd-lönerna i bolagen att göra. Den frågan avgörs av respektive styrelse.
– Våra kommunala bolag bedriver en konkurrensutsatt verksamhet och för att kunna rekrytera de bästa till kommunens olika bolag måste lönesättningen sättas utifrån detta, säger hon och tillägger:
– Vi ser att nivåerna är rimliga i förhållande till andra liknande bolag på marknaden.
De två chefer som leder löneligan i Linköping företräder bolag som är bland de största i sitt slag i landet.
Rebecka Hovenberg (MP), är nytillträdd ordförande i Tekniska verkens styrelse, hon har själv inte varit med om att besluta om vd Anders Jonssons lön. Men det faktum att han inom något år ska gå i pension har gjort att hon inte heller sett någon anledning att i nuläget gå in och ändra förutsättningarna. Tekniska verken är också ett av de största energibolagen i Sverige och då känns det relevant, säger hon, att vd har en lön i paritet med det man har i energibranschen. En bransch där lönerna är höga.
– Det som har varit intressant för mig är att det är ett rent avtal. Inte en massa fallskärmar och liknande. Man får betalt för att man jobbar, säger hon.
Jan Österlind (S) är ordförande i Stångåstaden som alltså har landet mest välavlönade vd – om siffrorna stämmer också för 2017 – är också den som har makt över vd-lönen.
Han understryker att ett vd-jobb i ett bolag som Stångåstaden, ett av de större i hela landet, kräver mycket.
– Ska man rekrytera en person som visat att den klarar sådana utmaningar som Stångåstaden kräver, och i många fall också flytta hit, då måste man erbjuda bra villkor, säger han och fortsätter:
– Det är ganska lätt att anställa en billig vd, men i slutänden kan det bli väldigt dyrt för hyresgästerna. En vd måste vara kompetent och kunna ratta hela bolaget rätt.
I en sådan fråga kan man inte chansa, anser han.
– Vi måste ha någon som klarar jobbet och det gör Fredrik Törnkvist. Sedan är det förstås inget självändamål att ligga högst i Sverige. Men det är på de nivåerna man hamnar.
Så gott som alla de kommunala bolagens högsta chefer har haft en positiv löneutveckling jämfört med 2013, när Corren gjorde en liknande granskning. Alla utom två. Hans Lander, avgående vd för Stadshus AB har samma lön i dag som han hade 2013 för en 80-procentig tjänst. Lejonfastigheters dåvarande vd, Per Ridne hade 2013 en lön på 120 000 kronor. Men efterträdaren, Ann de Jonge har, drygt tre år senare, en månadslön på 96 000 kronor. Nu kan ingen med bästa vilja i världen påstå att det är en dålig lön, men vad är det som ligger bakom den negativa löneutvecklingen? Kvinnolön?
Inte alls, enligt Björn Immerstrand (MP) ordförande i Lejonfastigheter.
– Min ingång är att våra vd:ar ska ha marknadsmässiga löner. När jag tillträdde var min utgångspunkt att titta på fastighetsbolag utifrån omsättning, storlek och antalet anställda och även omsättning och storlek på bolaget. Att hon ska ligga rätt där. Det gör hon. Min uppfattning är att det var Per Ridnes lön som var fel, säger han.
Immerstrand tycker att det är viktigt att lyfta blicken från kommunsfären och titta på den totala marknaden så att man hamnar rätt.
– Det blir tokigt annars och då bidrar man till en ökande lönespiral.