Tekniska verken i Linköping AB redovisade på tisdagen sitt resultat i bokslutet för 2016. Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar beskrivs som det starkaste i företagets historia och uppgick till 1 330 miljoner kronor, jämfört med 1 178 miljoner kronor föregående år. Den tunga investeringsperioden under 2015 och 2016 – då man bland annat slutförde Lejonpannan-projektet – är över och börjar nu generera intäkter.
– Resultatet är viktigt för att Tekniska verken ska kunna fortsätta att investera i framtidens miljöanpassade anläggningar och ledningsnät, som samhället kommer att behöva och efterfråga. Både i Linköping och Katrineholm utvecklas städerna i ett högt tempo, och här förväntas det att Tekniska verken är drivande i omställningen mot ett resurseffektivt hållbart samhälle. Tekniska verken står ekonomiskt väldigt starkt och är väl rustat för att möta de utmaningarna, säger Anders Jonsson, vd för Tekniska verken-koncernen.
Resultatet efter finansiella poster uppgick till 671 miljoner kronor jämfört med 410 miljoner kronor föregående år. En förklaring till den förbättringen är att koncernen under 2015 tvingades göra mycket stora nedskrivningar på främst vattenkraft med otillräcklig lönsamhet. Den kopplar koncernen till politiska beslut kring vattenkraften och låga elpriser. Tekniska verkens intäkter för vattenkraften lever inte upp till de fasta kostnaderna kring driften. Samtidigt har man problem med låga vattennivåer som gör att man inte får ut önskvärd effekt.
– Vattennivåerna är oroande för Tekniska verken. Men i ett större perspektiv är det oroande för hela samhället. Vi behöver mer regn och snö för att höja grundvattennivåerna, helt enkelt.
Linköpings kommun har ett lönsamhetskrav för Tekniska verken. Koncernen ska generera en lönsamhet som innebär minst sex procents avkastning på dess totala kapital som snitt över en flerårsperiod. I likhet med tidigare år lämnar nu Tekniska verken en utdelning till ägaren, Linköping stadshus AB, på 187 miljoner kronor.
Tekniska verken återinvesterar omkring en halv miljard varje år, i bland annat bredband, ledningar och elnät. En detalj i bokslutet är att koncernen nu inte längre behöver ta höjd för dotterbolaget Bixias tvist med konkursboet efter Saab Automobile. Bixia levererade ström till biltillverkaren. Konkursförvaltaren ansåg att flera leverantörer borde ha insett att Saab var på obestånd under en viss tid. Det ansåg dock inte Bixia och Tekniska verken.
– Vi har redan tidigare år tagit höjd för den här processen i tidigare års bokslut. Vi har nått en förlikning men den är sekretessbelagd. Jag är nöjd med förlikningen, eftersom flera andra fordringsägare inte haft någon framgång alls, säger Anders Jonsson.