Tekniska verken har andelar i åtta vindkraftverk i Mjölby. Men numera är det byggstopp på stora delar av östgötaslätten eftersom Försvarsmakten inte tillåter nya vindkraftverk närmare än 45 kilometer från Malmens flygfält.
För tre år sedan snurrade Tekniska verkens första 13 vindkraftverk i Sunne igång. I vintras var det tänkt att ytterligare tio skulle tas i drift, men leveransen blev försenad. Nu pågår den sista finjusteringen på de sista verken innan alla kan tas i drift.
Men varför bygger ett kommunalt bolag från Linköping vindkraftverk i Värmland och inte på hemmaplan? Henrik Valent, affärsenhetschef på Tekniska verken, förklarar:
– Vi var tidigt ute med att bygga vindkraft i Linköping, Mjölby och Motala och vi skulle gärna fortsätta bygga på östgötaslätten. Det är ett av landets bästa vindlägen. Men från 2013 stoppade Försvaret nya vindkraftverk inom 45 kilometer från Malmens flygplats. Därför har vi satsat på projekt i andra områden.
Tekniska verken har som mål att inom några år producera minst lika mycket el som det konsumeras i Linköpings kommun. Det innebär i dagsläget runt 1 200 GWh om året, en siffra som väntas stiga i takt med elektrifieringen i samhället.
Tekniska verkens vattenkraft och kraftvärme levererar runt 650 GWh om året. Solceller ska på sikt bidra med 100 GWh. Resten är vindkraft, och med hjälp av nya vindkraftverk ska den produktionen öka från 350 GWh (inklusive de nya i Sunne) till 600 GWh om året, är det tänkt.
När alla snurrorna i Sunne är igång äger – eller deläger – Tekniska verken 57 vindkraftverk, från Falkenberg i söder till Härjedalen i norr. Och fler är på gång. Här är några av de projekt som företaget hoppas kunna förverkliga:
• Falkenberg. 15 äldre vindkraftverk ska ersättas av 4 större. Trots att antalet snurror minskar kan elproduktionen bli 4–5 gånger större.
• Avesta. Upp till 18 vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på 400 GWh/år.
• Ulricehamn. Fem kraftverk.
• Borås. Fyra kraftverk.
• Stenungsund/Kungälv. Två kraftverk.
• Tranås. Fyra kraftverk.
Affärsenhetschef Henrik Valent berättar att Tekniska verken planerar många nya vindkraftsprojekt. Alla blir förmodligen inte verklighet – det finns många hinder att passera innan man får tillstånd att bygga.
– Alla projekt som vi planerar kommer inte att bli av, det vet vi. Det är mycket som kan hända, till exempel att man hittar naturvärden eller att kommunen säger nej. Därför driver vi många projekt parallellt, säger Henrik Valent.
Processen innan ett nytt vindkraftverk kan byggas är lång. Ofta tar det 8–10 år innan allt är klart med samråd, miljökonsekvensbeskrivning och hantering av överklaganden, samt byggnation.
Militära flygfält – som i Malmslätt – är en faktor som kan vara i vägen för en vindkraftssatsning. Väderradarstationer, fågelliv och arkeologi är andra exempel på sådant man måste ta hänsyn till. Och så får inte vindkraftverken stå för nära bostäder, normalt krävs det 700–1 000 meter för att klara bullergränserna för modern vindkraft.
Det kommunala vetot – att kommuner har rätt att säga nej till vindkraft – är en fråga som diskuteras. Henrik Valent tycker att vetot är rimligt, men skulle vilja se ett ekonomiskt incitament för kommunerna att säga ja och att beskedet kommer tidigare i processen.
– Fastighetskatten för vindkraft, som idag går till staten, kunde gå till kommunerna. Då skulle politikerna i en glesbygdskommun kunna stå upp för vindkraftverken och peka på att de bidrar till att man exempelvis slipper stänga en skola.
I de flesta av vindkraftsparkerna äger Tekniska verken bara en andel. Det är en medveten strategi.
– Vi samäger gärna med andra aktörer, som närboende eller bolag som liknar oss. Vi har till exempel sålt till Ica, HSB, Örebrobostäder, Stångåstaden, Växjö Energi och Bjäre Kraft. Det ger möjlighet att få in mer kapital och rulla bollen fortare i omställningsarbetet, säger Henrik Valent.
Vindkraft står för en växande andel av Sveriges elproduktion. I fjol kom nästan var femte kilowattimme härifrån.
Vindkraft har nackdelar också: de syns på långt håll och låter en del. Framför allt måste det blåsa – men faktum är att de snurrar och producerar el 90 procent av tiden.
– Alla energislag har nackdelar. Kärnkraften har slutförvaringsfrågan, fossilbränslena har koldioxiden, vattenkraften har fiskvägarna. Men vindkraften är just nu det billigaste sättet att få fram ny el och innebär nästan inga koldioxidutsläpp. Det klimatavtryck som tillverkningen av kraftverken ger har man snurrat in på 3–6 månader och de ska stå i minst 30 år, säger Henrik Valent.
Men elproduktionen blir väderberoende?
– Det är väldigt sällan vindstilla överallt. Men om man bygger mer volatil kraft som sol och vind måste man balansera med till exempel vattenkraft och kraftvärme. Både konsumenter och producenter behöver anpassa sig. Som i stålproduktionen i norr, där man planerar att bygga upp vätgaslager när det är överproduktion av el.
Nässjö är en av många kommuner runt om i landet där Tekniska verken äger vindkraft.