Ål fiskas fortfarande längs Sveriges kust, trots att den är akut hotad.
Ålen är akut hotad som art. En stor anledning till minskningen är vattenkraftverken som hindrar ålens vandring från sjöarna och vidare ut till havet.
I Tekniska Verkens vattenkraftverk längs Motala ström dör mängder med ål varje år.
Som en kompensationsåtgärd hämtar Tekniska Verken ålyngel från Frankrike och sätter ut i flera östgötska sjöar. Ålar som sedan ska vandra ut till Östersjön för vidare färd mot Sargassohavet i västra Atlanten för att lägga ägg.
Det är en metod som nu starkt ifrågasätts i en statlig utredning som lämnats till regeringen.
"Mer och mer forskning ifrågasätter utsättningarnas effektivitet för ålbeståndets återhämtning. Snarare tyder alltmer på att detta är en verksamhet med stora risker. Panelen rekommenderar att utsättning av ålyngel i Sverige avslutas", skriver utredarna.
Jakob Bergengren har tagit del av rapporten och tycker utredarna har gjort en "bra genomgång" av den svenska ålförvaltningen.
Men han säger också:
– Min uppfattning är att vi borde fortsätta med stödutsättning så att vi i andra änden kan jobba med att ha kvar ålen i systemet och kunna fiska upp fler individer som vi kan transportera ut till havet. Gör vi inte våra utsättningar fortsättningsvis, samtidigt som vi jobbar med vandringsmöjligheter upp- och nedströms, kommer det inte finnas några ålar som vill vandra ut om 10-15 år.
Måste ni ta hänsyn till utredningen?
– Absolut, rapporten går till regeringen som ger myndigheterna i uppdrag att ta tag i det här. Det kan bli så att de säger att vi får upphöra med våra utsättningar.
Jakob Bergengren anser att utredningen lägger för lite vikt kring det legala svenska ålfisket, som enligt uppgift uppgår till 175 ton per år.
– Vi skyller inte ifrån oss, vårt vattenkraftsansvar är stort – men det pratas inte om att stoppa detta fiske utan bara att minska det långsamt, säger Jakob Bergengren.
Det går i många fall att bygga bort hindren som vattenkraftverken utgör, ett exempel är i Nykvarn i Linköping och i Laxberg utanför Boxholm. Men det är stora projekt som kostar mycket pengar.
– Inlöpet i Laxberg är uppe i över 40 miljoner i kostnader, och där finns det inte ens ett kraftverk med allt vad det innebär. I min värld ska vi fortsätta med utsättningar parallellt som vi jobbar aktivt med att bygga bort hindren för ålen, säger Jakob Bergengren.
Tekniska Verken jobbar även med ett projekt som kallas för "trap and transport". Här anlitas lokala yrkesfiskare som fångar upp lekmogna ålar i Sommen, Roxen och Glan. Fiskarna körs sedan förbi vattenkraftverken och direkt ut till havet. Förra året transporterades drygt 5 600 ålar på detta sätt. Totalt sedan starten har över 56 000 ålar fått skjuts av Tekniska Verken.
Om ålarna sedan verkligen hamnar i Sargassohavet för att lägga sina ägg är det ingen som riktigt vet.
– Vi försöker verkligen att lösa ålens vandring och gåta – men vi har inte lyckats följa den hela vägen hem till Sargassohavet hittills, säger Jakob Bergengren.
EU kräver att varje medlemsland har en förvaltningsplan med mål och uppföljningar kring vad som görs för att rädda ålen. Den nya statliga utredningen kritiserar hela den svenska ålförvaltningen.
"Trots att Sverige haft en plan sedan 2008 syns ytterst få tecken på återhämtning i beståndet", står det i rapporten.