Råberga är ett av Linköpings vattenverk. Dricksvattnet tas från Motala Ström och Stångån.
På måndagseftermiddagen började kranvattnet ute hos många Linköpingsbor att både lukta och smaka illa. Tekniska verkens förklaring på tisdagsmorgonen var att dricksvattnet påverkats av den senaste periodens varma väder. När det så kallade råvattnet, det naturliga vatten som pumpas in i vattenverken, uppnår en temperatur på ungefär 23 grader ökar risken för att det bildas lukt och smak.
Men trots förklaringen återstår många frågetecken. En av Correns läsare undrar till exempel, i en kommentar på vår hemsida, om det kanske är dags för en upprustning av vattensystemet i Linköping. Vi ringde upp Joakim Persson, affärsenhetschef med ansvar för vattenproduktionen på Tekniska verken, för att ta reda på mer.
– Vi har väl tilltagna underhållsplaner så det har inget med bristande underhåll att göra. Man måste förstå att VA-verksamheten är ett monopol så det gagnar inte oss att spara pengar. Vi ska använda de pengar vi behöver för att leverera ett godkänt och tjänligt dricksvatten. Vi har ett kontrollprogram som följs till punkt och pricka, säger Joakim Persson.
Men det har väl varit varmt tidigare – varför sker det här nu?
– Förr i tiden var det här ännu vanligare, att vi fick lite lukt och smak i dricksvattnet, men vi har inte haft det på väldigt många år. När den här temperaturhöjningen som vi har haft under de senaste veckorna går så fort är det större risk att det bildas lukt- och smakämnen än när den går långsamt. Om vi hade haft den här temperaturtoppen i slutet av juli, som en normal sommar, hade det kanske inte märkts av.
Handlar det om att systemet inte hänger med?
– Ett vattenverk har både kemisk och biologisk rening och det är den biologiska reningen som inte hänger med om temperaturhöjningen är för snabb. Då kan ett kloröverskott orsaka lukt eller smak i dricksvattnet.
Dricksvattnet i Linköping tas från Motala Ström och Stångån, som är ytvattentäkter. Själva dricksvattenproduktionen sker vid två vattenverk – Berggården och Råberga.
Hur länge håller lukten och smaken i sig?
– Jag var uppe vid Berggården vid klockan 07.00 i morse (läs tisdag) och smakade av samtliga filter och tyckte inte att det smakade så mycket. Vi omsätter vattnet vid Berggården på något dygn så jag hoppas att det ska klinga av snart. Sen kan det finnas sträckor i staden eller enskilda fastigheter som kan känna av det här längre. Det beror på vattenomsättningen, säger Joakim Persson.
Men Linköpingsborna betalar ju för bra dricksvatten.
– De betalar för ett godkänt dricksvatten, och det här är godkänt även om det under en tid har luktat och smakat. Vi vill såklart att det här ska ske så sällan som möjligt och beklagar det verkligen.
"Vi vill såklart att det här ska ske så sällan som möjligt och beklagar det verkligen", säger Joakim Persson om måndagens och tisdagens vattenproblem.
Vad är skillnaden med Linköping i jämfört med städer där det här inte sker?
– Det kan handla om vattentäkten, om det är en ytvattentäkt eller en grundvattentäkt. Ytvattentäkter är känsligare för kloröverskott. Sedan kan det handla om reningsprocessen. Om det används mer kemikalier minimeras risken för att något sånt här inträffar.
Kommer den här typen av temperaturhöjningar bli vanligare framöver?
– Du har helt rätt i det. Vi tittar hela tiden på hur vi ska möta upp klimatförändringarna och det kan ju bli att vi varenda år i maj och juni har höga råvattentemperaturer. Det kan finnas en poäng med att göra förändringar i reningsprocessen på grund av det – men inte på grund av den här enskilda händelsen, säger Joakim Persson.