Tekniska verken har i åtta år byggt transformatorstationer på landsbygden utan bygglov. Det hela bottnar i ett gammalt, muntligt avtal och i en lagändring som bolaget inte uppmärksammat.
– Runt 1989–90 gjordes en överenskommelse mellan vår konstruktionschef och chefen för bygglov om att vi inte behövde söka lov för transformatorstationer på landsbygden, berättar Lasse Jönsson, nätstrateg på Tekniska verken.
Uppgörelsen var helt enligt lagboken – då. På den tiden var det nämligen upp till varje kommun att avgöra om små transformatorstationer på landsbygden krävde bygglov. Men 2011 ändrades lagen så att det blev obligatoriskt bygglovskrav på samtliga transformatorstationer.
– Vi har missat den lagändringen och bygglovsavdelningen har inte sagt något till oss. Vi har levt i villfarelsen att vi inte behöver bygglov på landsbygden, säger Lasse Jönsson.
Bygglovskontoret har fått in en anmälan om sex svartbyggda transformatorstationer utanför Rappestad. För dem har Tekniska verken nu skickat in bygglovsansökningar i efterhand.
– Självklart ska vi göra rätt för oss och vi kommer givetvis att söka bygglov för alla stationer framöver. Vi har ett 90-tal på gång i ett stort projekt nu i samband med bredbandsutbyggnaden, berättar Jönsson.
Tekniska verken har byggt betydligt fler än de sex stationerna sedan lagen ändrades. Hur många kan inte Lasse Jönsson svara på.
– Sedan 2011 är det en hel del, givetvis. Vi byggde ju om en del på landsbygden efter stormarna. När vi gräver ner kablar bygger vi markstationer som ersätter de gamla stolpstationerna. Markstationerna är bättre, de är inte lika utsatta för åska och skulle det läcka olja kan vi samla upp den.
Det troliga är att de svartbyggda stationerna beviljas bygglov i efterhand och därmed får stå kvar där de står.
– Generellt kan man säga att transformatorstationer måste vara väldigt felplacerade för att vi ska säga nej till bygglov. De påverkar inte växt- och djurliv eller förändrar landskapsbilden så mycket. Och det finns ett väldigt starkt allmänt intresse att de ska byggas. Vi behöver ju vårt elnät, säger bygglovschef Sebastian Monell.
Däremot kan Tekniska verken räkna med att få betala sanktionsavgifter. För en transformatorstation på 2 x 1,5 meter handlar det om cirka 27 000 kronor. Politikerna i bygg- och miljönämnden har möjlighet att sätta ner den avgiften till hälften eller till en fjärdedel om de anser att det finns förmildrande omständigheter. De kan också slopa avgiften helt om de bedömer att det handlar om felaktig myndighetsutövning från tjänstemännens sida.
– Det kan bli aktuellt om vi ger någon ett besked om att det inte krävs bygglov när det faktiskt gör det. Men sådana besked är färskvara. Om jag säger till dig att du får bygga ditt uterum utan bygglov kan du inte använda det löftet tio år senare. Plan- och bygglagen ändras flera gånger varje år. Och här handlar det om en 30-årig muntlig överenskommelse, säger Monell.
Bygglovskontoret är skyldigt att handlägga alla anmälningar som kommer in om svartbyggen. Sebastian Monell bedömer däremot inte att tjänstemännen aktivt kommer att leta efter fler svartbyggda transformatorstationer.
– Det skulle vara väldigt tidskrävande att inventera hela landsbygden och det är inte så högt prioriterat.
Men ni kan väl begära ut en lista från Tekniska verken på vad de byggt sedan lagen ändrades?– Ja, vi har diskussioner med Tekniska verken. Men just nu vet jag inte hur vi kommer att gå vidare med det här.
