2008 gjordes den senaste tandvårdsreformen. Där ingår bland annat att tandvårdskostnader över 3 000 kronor ersätts med 50 procent, och kostnader över 15 000 kronor med 85 procent.
Högkostnadsskyddet kostar staten fyra miljarder kronor om året. I senaste numret av Tandläkartidningen har man granskat hur stödet används. Granskningen visar flera saker:
Skyddet utnyttjas mest av de välbeställda. Nästan var femte höginkomsttagare har använt det, jämfört med var tionde låginkomsttagare.
Drygt hälften av alla vuxna känner inte till att det finns ett högkostnadsskydd i tandvården.
En fjärdedel av stödpengarna går till Stockholms län – Sveriges yngsta, friskaste och rikaste län. Stockholm får ut 630 kronor per invånare. Östergötland ligger i statistiken trea från slutet, och får ut drygt 370 kronor per invånare.
Uppföljningar av tandvårdsreformen har också visat att fler inte går till tandvården sen de nya stöden infördes – snarare tvärtom. Och att de som väljer bort tandvård i regel är de med sämst resurser: unga, låginkomsttagare och utlandsfödda.
Östergötlands Folktandvårdsdirektör Raimo Pälvärinne har tidigare uttryckt skarp kritik mot tandvårdsreformen.
– Karensen på 3 000 är för hög för många människor. Men det är statliga beslut, säger han.
Hur tycker du att det borde vara?
– Jag tycker att man inte skulle ha karens över huvud taget. Från första kronan skulle man få hälften i subvention från staten. Man skulle ta bort de allmänna tandvårdsbidragen. Man får 150 eller 300 kronor och det kostar ungefär en miljard. Ta bort det och sänk i stället karensen. Det skulle bli ett nollsummespel för staten. Då fick folk tandvård till mycket lägre pris, och då skulle man kanske inte hamna i skuld.