Synen på tiggare delar Linköping

"Det är fel att ge tiggarna ett härbärge, vi ska inte ta hand om andra länders fattiga befolkning!"

"Tiggarna lever i en fattigdom och en utsatthet som vi har svårt att förstå, och det är självklart att vi måste hjälpa dem med det nödvändigaste medan de är här i Linköping!"

Det är några av de åsikter som hörs bland Linköpingsborna just nu. För trots att vi har haft tiggare på Linköpings gator sedan hösten 2012 så tycks diskussionen om hur vi ska förhålla oss till dem inte mattas av. Tvärtom, Linköpingsborna verkar prata mer än någonsin om de påbyltade människorna från Östeuropa som sitter med sina muggar i alla väder.

Till Corren kommer en jämn ström av insändare och läsarsynpunkter som handlar om tiggare. De som hör av sig till oss har ofta bestämda synpunkter åt ena eller andra hållet. Antingen ömmar man för tiggarna och vill hjälpa dem, eller så misstror man dem och vill att de ska bort från våra gator.

Men när vi gav oss ut för att prata med Linköpingsborna var det ett annat förhållningssätt som dominerade. Många känner en vilsenhet och tycker att det är svårt, man tycker synd om tiggarna men vill samtidigt se en bättre lösning på problemet än att ge några slantar i en kopp.

– Jag tror att det fortfarande råder stor förvirring i den här frågan. Vi är ovana vid att möta människor som tigger och står ganska handfallna inför det, säger Håkan Stenbäck som är närpolischef och får många frågor om tiggarna.

Eftersom språkförbistringen gör att man inte kan prata med tiggarna så vet man väldigt lite om dem, och det skapar osäkerhet. Bristen på kunskap lämnar fältet öppet för spekulationer.

– Jag hör mycket prat om att det skulle ligga kriminella ligor bakom. Det finns inget som tyder på att det skulle vara så, däremot tror jag att tiggarna organiserar sin tillvaro, men det har inget med kriminalitet att göra, säger Håkan Stenbäck.

– När tiggarna reser hit så är det en resa rakt ut i det okända. Då är det inte så konstigt att de håller ihop och organiserar sin verksamhet så att det känns så tryggt som möjligt, fortsätter han.

Tiggarna blir fler och fler och kanske närmar vi oss en punkt när det kommer att bli mer friktion mellan tiggarna och Linköpingsborna.

– Hittills har tiggarna hållit en låg profil. Men nu börjar en del av dem tigga på ett mer påfluget sätt, och då väcks frågan om var gränsen går för vad vi kan acceptera, säger Håkan Stenbäck.

Många Linköpingsbor är tveksamma till att ge pengar, de menar att det kan bidra till att ännu flera kommer hit. En del tycker också att det är fel att det ska öppnas ett härbärge där de kan sova i vinter.

– Jag hör det argumentet ibland, men jag tror inte att människor som har tiggt i Linköping kommer att göra så lysande reklam för staden när de återvänder hem, säger kommunalrådet Linnea Darell (FP) som engagerat sig i tiggarnas situation.

– Vad har de att berätta? Vi fick inget jobb utan blev tvungna att tigga. Vi frös. Vi fick sova på madrasser i en motionshall under vintermånaderna. Det lockar nog inte många.

Många anser att Sverige måste ställa hårda krav på tiggarnas hemländer om att de måste ta hand om sin fattiga befolkning bättre. Det håller Linnea Darell med om.

– Sverige borde kunna agera inom EU och till exempel ta initiativ till en europeisk konferens om fattiga EU-migranter. Det skulle kunna bli ett startskott för en förändring, säger hon.

– EU-valet kommer ju mycket lägligt i vår. Då kan folk sätta press på kandidaterna och kräva att de ska driva den här frågan.

Linnea Darell tycker att de flesta hon möter har en humanistisk syn på tiggarna, man tycker synd om dem och tycker det är rätt att hjälpa dem. Den bilden ger också Mats Göransson som träffar många Linköpingsbor i tältet på Stora torget där han säljer blommor.

– Det är många som pratar om tiggarna. De flesta säger bara att det är beklämmande att se dem, speciellt nu när det har blivit så kallt, säger han.