"Vi har bra vatten i Linköping", säger Liselott Myrbråten på Tekniska verken.
Den 1 januari 2026 skärps reglerna för hur mycket av miljögiftet PFAS som dricksvatten får innehålla. För fyra PFAS-ämnen – PFAS 4 – är gränsvärdet 4 nanogram per liter. Det andra gränsvärdet gäller 21 PFAS-ämnen och är satt till 100 ng/l.
Enligt en undersökning av Naturskyddsföreningen har ungefär var tionde svensk dricksvatten som inte klarar de nya kraven. Det är ungefär lika vanligt i kommunalt dricksvatten som för privata brunnar och samfälligheter.
Branschorganisationen Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm uppger för Ekot att de kommunala vattenverken behöver investera runt sex miljarder kronor för att klara de nya gränsvärdena. Till det kommer en miljard om året i driftskostnader.
Kostnaderna kommer att drabba invånarna i form av höjda vattentaxor. Men i Linköping behövs inga sådana investeringar, berättar Liselott Myrbråten, affärsområdeschef på Tekniska verken.
– Vi har bra vatten i Linköping och klarar redan idag de nya gränsvärdena, säger hon.
Linköping har två vattenverk. I Berggården, som tar sitt vatten från Motala ström, låg PFAS 4 vid den senaste mätningen på 1,3 ng/l och PFAS 21 på 1,6 ng/l. Råberga, med vatten från Stångån, hade värden under 0,2.
– Skillnaden är att Råbergas vatten renas med kolfilter, säger Liselott Myrbråten.
Ska ni inte rena även Berggårdens med kolfilter då, för att få ännu lägre värden där?
– Nej, vi ligger så långt under gränsvärdena att det inte är aktuellt. Men vi kommer förstås att följa värdena för att se om vi av någon anledning får ökade föroreningar.
Går det att säga vilket av de båda vattenverken som de olika stadsdelarna i Linköping får sitt vatten ifrån?
– Nej, det går inte. Det är olika.
De som har privata brunnar är inte skyldiga att följa de nya kraven, men det går att installera olika typer av filter på en vattenkran även därhemma för att få ner PFAS-värdena.
1 januari 2026 skärps gränsvärdena för hur mycket PFAS dricksvattnet får innehålla.
Brandskum ligger på många håll bakom riktigt höga PFAS-halter i mark och i grundvatten. Så var fallet i Kallinge, där Högsta domstolen till sist gav Kallingebor rätt till skadestånd. Där uppmättes PFAS-halter på över 10 000 nanogram i det kommunala dricksvattnet.
I Linköping finns höga halter på Djurgården, där Räddningstjänsten haft sin övningsplats. Där har kommunen idag placerat en container med olika filter för att rena vattnet i diket som rinner bort mot den nya bebyggelsen.
PFAS-föroreningarna på Djurgården påverkar inte dricksvattnet i Linköping, eftersom det via Tinnerbäcken rinner ut i Stångån nedströms Råbergas vattenintag.
I den här containern renas det PFAS-förorenade vattnet på Djurgården i Linköping.
PFAS är en grupp ämnen som började tillverkas på 1950-talet och används i en lång rad produkter som till exempel stekpannor, funktionskläder, bekämpningsmedel och skönhetsprodukter.
PFAS är inte akut hälsoskadliga, men den som får i sig ämnena under en lång tid riskerar att påverkas. PFAS har bland annat kopplats ihop med ökad cancerrisk, sänkt immunförsvar, förhöjda kolesterolvärden, minskad fertilitet och lägre födelsevikt.
PFAS-ämnen har en extremt lång nedbrytningstid och kallas därför ibland för evighetskemikalier. De kan också föras över från mor till dotter via blod och modersmjölk.
På EU-nivå diskuteras ett förslag om att förbjuda alla PFAS-ämnen – det rör sig om över 10 000. Idag är bara några få ämnen helt förbjudna.