Rumänien brottas med stora ekonomiska problem och 41 procent av befolkningen lever under EU:s fattigdomsgräns. Många rumäner saknar arbete, och i den romska minoritetsbefolkningen är arbetslösheten mycket hög. Andra har jobb med så låga löner att de inte kan ta sig ur fattigdomen. Det är inte ovanligt att lågutbildade rumäner har flera jobb och arbetar 12-14 timmar per dag för att deras familjer ska få mat.
Samtidigt flyr många välutbildade landet. Under de senaste sex åren har en fjärdedel av landets läkarkår, 14 000 läkare, lämnat Rumänien. En vanlig orsak är att läkarna inte vill bli en del av den korrumperade sjukvården i landet, där en nyutexaminerad läkare ofta måste börja med att muta sig till en läkartjänst. Många har flyttat till Sverige och fått jobb här, i dag arbetar många hundra rumänska läkare i den svenska sjukvården.
Även andra välutbildade yrkesgrupper har lämnat Rumänien och fått jobb i Sverige. Enligt en färsk studie från Göteborgs universitet har Sverige tjänat på invandringen från Rumänien. Den genomsnittlige invandraren från Rumänien och Bulgarien som kom till Sverige mellan 2007 och 2011 har bidragit med en nettovinst för statskassan på 30 000 kronor, visar studien.
– Det positiva resultatet beror på att dessa invandrare skapar förhållandevis små offentliga utgifter för skola, sjuk- och äldrevård, säger Joakim Ruist, nationalekonomin på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Ur ett rumänskt perspektiv är därför den europeiska debatten om att romska tiggare skulle vara ett så stort problem ganska obegriplig. Men i Tyskland och Storbritannien är risken för "välfärdsturism" ett hett debattämne.
– Resultatet i vår studie visar tydligt att de farhågor som för närvarande uttrycks i andra EU-länder om att oreglerad invandring från de här två länderna skulle utgöra en risk för deras offentliga ekonomier är grundlösa, säger Joakim Ruist i ett pressmeddelande.