Det konstaterar Dan Norbäck, docent inom arbets- och miljömedicin vid Uppsala Universitet.
Han har sett många problemhus under sina 30 år i yrket. Inte minst fastigheter från 70-talet med uppfuktad platta på mark och punktvis läckage i platta tak.
– Typ en tredjedel av alla hus från den här tiden har sådana problem.
Genomsnittliga skador
Dan Norbäck har tagit del av rapporten som gjordes efter att problemen på Rydsskolan upptäcktes.
– Det är genomsnittliga skador, ingen värsting, inte bagatellartat heller.
Hur kan det uppstå problem så snabbt i en nyrenoverad skola?
– Det händer ibland, det är inte unikt. Det finns många sätt det kan gå fel på.
Han nämner billigare men inte optimala lösningar, materialfel, dålig byggstädning som leder till byggdamm och partiklar i inomhusluften. Även rena byggfel vid renoveringen.
– Jag var till exempel på en helt nybyggd skola i höstas som redan hade fått läckage.
Dan Norbäck nämner även att gamla fel, från när huset byggdes, kan spöka.
Borde inte byggare se gamla fuktskador under renoveringens gång?
– Det är inte säkert. Byggarna har minst kunskaper, de kan inte miljöbiten. De jobbar på med sitt, ofta kör de brutalt på det som står i kontraktet.
Bevisbördan är svår
Det har även varit problem med stora temperaturskillnader i Rydsskolan. Dan Norbäck tycker att ventilationslösningen där är onödigt komplex.
– I en annan skola tog det tre år innan systemet var intrimmat.
Det finns alltså många potentiella felkällor, men att peka ut vem som i slutändan är ansvarig är svårt, menar Dan Norbäck.
– Det är väldigt komplext, se bara privatpersoner som bygger hus. Det är väldigt sällan man kan sätta dit någon för ett juridiskt fel. Bevisbördan är svår. Fukt och mögel kan ha uppstått för 20 år sedan.