"Svårt att hitta rätt personal"

Buddhistisk livsfilosofi och astrologi ligger honom varmt om hjärtat. Därför hissade vi upp stadens hotellkung, Roshan Malalatunga, i skyn.

Fördomar. När jag kom hit för för 23 år sedan trodde jag att alla svenskar var akademiker, eftersom utbildningsmöjligheterna är så generösa, säger Roshan Malalatunga.

Fördomar. När jag kom hit för för 23 år sedan trodde jag att alla svenskar var akademiker, eftersom utbildningsmöjligheterna är så generösa, säger Roshan Malalatunga.

Foto: Robin Fornas

Linköping2015-07-14 06:45

Buddhismen sägs härstamma från universum. Frälsningen kommer inte från Buddha eller någon annan, vägen mot Nirvana ansvarar du själv för. Sin personals egen motivation och drivkraft är också ett signum för Roshan Malalatunga. Under hans fyra år som direktör för stadens tre Scandichotell har rekordmånga anställda klättrat i hierarkin. En som började som städare är nu ett av hotellens platschefer och en av kökscheferna var praktikant för bara några år sedan.

Nära hälften av de runt 150 anställda har utländsk bakgrund, men det är ingen medveten satsning. Ursprung och ålder är oviktiga ting när Roshan anställer. Och det är alltid han själv som håller slutintervjun vid fasta anställningar.

Vad frågar du de sökande då?

– "Hur vill du att ditt liv ser ut om fem år?" För den med rätt drivkraft finns så många möjligheter och jag hjälper gärna till att visa vägarna att nå målet. Den vägen blir längre utan utbildning, men med målmedvetenhet och hårt arbete så går det! Just nu har jag flera chefer som saknar universitetsutbildning, men det är inget hinder för att bli chef. Att personalen trivs är jätteviktigt. Gör den inte det kan de heller inte leverera på topp till våra gäster.

Själv läste Roshan ekonomi eftersom valmöjligheterna som ekonom är många. Han gillar kurvor och staplar. Kanske hade han blivit en duktig börshaj. Hans far var den första i den lilla byn i Sri Lanka som läste på universitet. Det sporrade barnen. Roshans syster bor i Kanada och sju av kusinerna är utspridda i världen.

Förra året blev du utnämnd till "Scandics bästa hotelldirektör". Vad är hemligheten?

– Mitt mod att omge mig med rätt medarbetare, att våga lita på människor och ge dem förtroenden de själva inte trodde de skulle klara. Jag delegerar mycket, men kommer alltid tillbaka och följer upp, utan att superkontrollera. Och så har jag lärt mig att välja mina strider. Man måste inte bråka om varje detalj.

Vi äter lunch intill jättebyggarbetsplatsen vid Frimis och jag har svårt att föreställa mig denne man bråka över huvud taget. Han besitter en stor ödmjukhet inför sitt värv, sina medmänniskor och naturen, ja inför livet självt. Han är därtill spontan och det leder till en del "men oj, vad sa jag nu? Det där får du nog stryka" följt av ännu ett skratt.

Självklart har han hårda nypor också. Det handlar om ett vinstdrivande företag, ingen ideell välgörenhet för att ge folk något att göra. Men den enkla sanningen är, menar Roshan, att en så egendriven personal som hans blir till lönsamhet för företaget.

Intill oss realiseras en av Roshans visioner om Linköping som landets tredje största eventstad. 52 nya hotellrum, varar flera med eget kök för konferensgäster som stannar länge, underjordiska garage för 100 bilar, terasser, innergårdar.

Ser du några hinder mot den visionen?

– Ja. Staden kan inte bli en stor eventstad samtidigt som hotell- och turismprogrammet läggs ned. Det kommer att bli svårt att hitta rätt personal, receptionister, kockar och serveringspersonal. Fina rum i all ära, vem som erbjuder bäst service är det helt avgörande framöver. Vi måste bli bättre på att informera niorna om var jobben finns.

Hur ser du på din makt?

– Den är inget jag basunerar ut. Jag brukar säga att jag "jobbar på hotell" om någon undrar. Mitt primära mål med min makt är att använda den för att göra våra gäster nöjda, ge medarbetarna en bra tillvaro och därigenom gynna företaget.

Vem får inte jobb hos dig?

– En som har en massa ursäkter för vad man INTE kan göra. Typ, "jag kan städa, men inte gärna toaletter".

Vilka råd vill du ge invandrare som inte kommer in i det svenska samhället?

– Lär dig god svenska. Jag gjorde det på universitetsnivå. Utan språket går det inte. Sikta inte högst direkt, arbeta dig uppåt. En läkare ska inte behöva arbeta som taxichaufför i all evighet, men kan ju söka en lägre tjänst inom vården till att börja med. Det finns så mycket i integrationen som fungerar dåligt, till exempel att det inte finns någon vettig jobbmatchning. Sverige vill väl, men hjälper på fel sätt.

Något mer tips?

– Det här är inte politiskt korrekt, men precis som svenskar har fördomar om invandrare så har många invandrare också fördomar. Du kan inte bara sitta och vänta på samhället insatser, du måste kämpa själv. Jaga jobb! Byråkratin kan verka skrämmande och svår, men det är å andra sidan den som gett det här landet ordning och reda. Jag har kommit att älska svensk byråkrati.

Roshan Malalatunga

Ålder: 42 år.

Familj: Fru Jimutha och sönerna Eric, 12 år, och Oliver, 7 år.

Bor: Ekängen i Linköping.

Utbildning: Ekonom, Umeå Universitet.

Därför blev jag hotelldirektör: Varierande och spännande jobb.

Smultronställe: Ängarna i Ekängen, med alla olika färger och solnedgången.

Favoriträtt: Ris med många små grönsaksrätter.

Favoritdryck: Vatten.

Om jag mötte mig själv på fest skulle jag tänka: En person med väldigt många intressen.

Det vet inte alla: Mycket intresserade av astrologi.

När jag slösurfar är jag på: svt.se, Cricinfo.com (kricketsida) och Infolanka.com/news.

I det ögonblicket förändrades allt: Antagningen till Umeå universitet.

Sport jag följer: Kricket.

Förebild: Mor och far.

Blir glad av: När jag ser mina medarbetare växa.

Det förvånar mig: Att inte fler i Sverige läser vidare, med alla förutsättningar som ges.

Det här gör jag i sommar: Reser i Sri Lanka.

Livsmotto: Jobba hårt och jobba bra.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om