Linköping har elva gymnasieskolor som drivs av stiftelser eller privatägda företag och flera ägs av koncerner i flera led. Hagströmska gymnasiet ägs i fyra led, Praktiska gymnasiet ägs i fem led och Framtidsgymnasiet ägs i hela sex led där bolaget på toppen är ett holdingbolag med säte i Storbritannien (se grafik).
Våren 2013 sa Linköpings kommuns bildningschef Tommy Johansson att han inte var orolig för att skolor i Linköping skulle stänga. Sedan gick JB i konkurs. På frågan nu om han bedömer att det finns risk att någon skola inom kort kommer att stänga, svarar Tommy Johansson:
– Det är omöjligt att veta hur tåliga ägare är. Flera skolor ägs av stora koncerner med möjligheter att omfördela pengar.
Söksiffrorna i grafiken här intill kommer att förändras. Under vårterminen kommer ytterligare några hundra elever i nian att plugga upp sina betyg och bli behöriga och också delta i ansökningsprocessen till gymnasiet. Sökande från andra kommuner kommer också att läggas till.
– Men för vissa skolor förstår jag faktiskt inte ändå hur de ska få ihop det, medger Tommy Johansson.
En faktor som kan rädda privata skolor som står med för få sökande när det slutgiltiga valet gjorts, framför allt till teoretiska program, är att Linköpings komunala skolor med undantag för ALG lär bli sprängfyllda. Teoretiska program är sedan flera år tillbaka mycket mer populära bland eleverna än de praktiskt inriktade programmen och några hundra elever kommer helt enkelt inte att få plats på de kommunala skolornas teoretiska program, och hänvisas då till tom plats på fristående gymnasier.
Om en skola bestämmer att stryka något av sina program, eller stänga helt, stryks de elever som sökt till utbildningen på sitt förstahandsval. Deras andrahandsval åker upp som deras förstahandsval.
Kommunen är skyldig att erbjuda en gymnasieutbildning till alla. Förutsättningen är att eleven har angett flera sökalternativ.
– Därför är det mycket viktigt att alla elever tänker igenom hur de rangordnar sina val mellan utbildningar och skolor, säger Tommy Johansson.
Varje år finns elever som bara fyller i ett enda val på sin sökblankett och om utbildningen inte startar, tror de att de ska få välja om helt från början.
– Men det får man aldrig. Har man bara angett ett val, och det valet inte blir av, då står man helt utanför sökprocessen och helt utan gymnasieplats och kommunen är inte skyldig att göra något åt det, understryker Tommy Johansson.