Svagt stöd för tidiga betyg i grundskolan

Betygens vara eller icke vara får fortfarande blodet att svalla. Professor Martin Ingvar fick i uppdrag av ­alliansregeringen att utarbeta ett förslag om betyg från och med årskurs 4 i grundskolan. En viktig del av uppdraget var att redovisa de forskningsbaserade argumenten för tidiga betyg.

Foto: JESSICA GOW / TT

Linköping2015-01-16 22:00

Men vetenskapsakademien har inte hittat några hållbara argument för att införa betyg från årskurs fyra, och den utredning som ligger till grund för förslaget är bristfällig”, skriver de på DN Debatt (16/1 2015).

Linköpings ledande skolpolitiker reagerar olika på artikeln. Jakob Björneke (S), ordförande i Barn- och ungdomsnämnden tycker att den är klargörande och ligger nära hans egen uppfattning. Catharina Rosencrantz (M), vice ordförande i samma nämnd är däremot djupt kritisk.

– Jag tycker att debatten om betygens vara eller inte vara har fått alldeles för stort utrymme. Man kan inte ställa kompetensutveckling för lärare och utvecklingsarbete inom matematik och svenska mot betygen, förklarar hon.

Jakob Björneke tycker dock att tajmningen är dålig.

– Det sägs om och om igen att lärarna behöver arbetsro, men samtidigt fortsätter den här sortens utspel.

De två lärarfacken är där­emot nöjda.

– Nu har vi ytterligare en stark röst som ansluter sig till motståndet till tidiga betyg, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till SVT Nyheter.

– Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn. Att tro att tidiga betyg löser problemen i skolan är som att tro att man blir vältränad bara för att man har gymkort, säger Johanna Jaara Åstrand.

Arbetsgruppen skriver att man istället vill att lärarnas kompetens och professionella roll ska stärkas: ”Att lärares ämnesdidaktiska kunskap spelar stor roll för elevernas kunskapsutveckling är känt sedan länge, och flera aktuella studier befäster denna slutsats ytterligare. Skolans reformarbete bör därför inriktas mot att bättra på lärares kompetens och professionella roll.”

Corren intervjuade i höstas­ (8/9 2014) Magnus Hultén, pedagogikforskare på Linköpings universitet. Han var inne på samma linje som ­arbetsgruppen, det vill säga att betygen, tvärtemot vad många tror, inte säger särskilt mycket om elevernas kunskaper.

– Nej ingenting alls, faktiskt. Det övergripande syftet med betygen är att sortera eleverna inför kommande studier, hävdade Hultén i Correnintervjun.

Catharina Rosencrantz fastnar med blicken på professorernas arbetsgrupp.

–Det förvånar mig att en så otroligt högprofilerad grupp väljer att föra diskussionen om skolan på det sättet. Man kan inte diskutera betygen enskilt utan måste­ se dem som en del av ett kvalitets­arbete i skolan. I dagens­ skola finns en samsyn om problem och problemlösningar­. Det beror på att (S) har närmat sig Alliansen väldigt starkt, och det tycker jag förstås är bra, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om