Flygvapenmuseum i Malmslätt har gedigen erfarenhet av att hantera och konservera militära flygplan som störtat i vatten. De flesta känner till historien om hur den nedskjutna DC-3:an bärgades ur havet och hur vraket sedan hamnade på museet. Men på Flygvapenmuseum finns även andra flyghistoriska klenoder som bärgats – bland annat Saab 18 som gick genom isen efter en nödlandning utanför Härnösand 1946. Planet bärgades 1979 och efter en lång renovering finns det nu att beskåda i Malmslätt.
– Flygplanet bärgades eftersom det är det enda som finns kvar i sitt slag. Men efter 35 års renoveringsarbete syns inte längre några spår av åren på havsbotten. Här kan man fundera över hur historien berättas bäst för eftervärlden. Är det som vi i dag visar DC-3:an eller är det genom att ta upp ett flygplan och i stort sett bygga ett nytt? säger Rickard Käsper, föremålsintendent på Flygvapenmuseum i en kommentar.
Under torsdag och fredag kommer ett 70-tal historiker, flygplansexperter och museipedagoger från hela världen att samlas på Flygvapenmuseum för att diskutera hur störtade flygplan bäst ska hanteras. Såväl goda som mindre goda exempel på flygplansbärgningar ska diskuteras.
– I Sverige har havererade flygplan svagt skydd i Fornminneslagen sedan tidsgränsen för fornminnen ändrades från 100 till 150 år. Förändringen innebar att det är fritt fram för vem som helst – seriös som mindre seriös – att bärga flygplanen, säger Torsten Nilsson, chef för samlingsenheten på Flygvapenmuseum i en kommentar.
En känslig fråga i sammanhanget är att flygplan som störtat i sjöar och hav ofta är en gravplats. Det finns inte sällan mänskliga kvarlevor kvar i vraken.
– Ett exempel är den Fokker S6 som hittades i Vättern för några år sedan, där pilotens kvarlevor sannolikt skadades av dykare. Hur kan vi bidra till ett skydd för sådana fynd? frågar sig Rickard Käsper.
Under konferensen kommer deltagarna bland annat att bjudas på en föreläsning om museets arbete med den nedskjutna DC-3:an.