Det är knappt en vecka sedan vi rapporterade om civilekonomernas damsittning, arrangerad av festeriet Elin, som också fick skarp kritik. Flera sektioner inom studentkårerna har dam- och herrsittningar. Och i flera fall ingår så kallade gyckel med strippning. De går ut på att antingen männen eller kvinnorna håller ett slags föreställning, där deltagarna slutar i bara underkläder.
Den 1 december hålls nästa sittning. Det är en av LiU:s äldsta sektioner, civilingenjörsprogrammet inom industriell ekonomi, som ordnar festen genom festeriet Clubmästeriet. På Facebook publicerade de filmen där en kvinna tar av sig kläderna framför kameran. Redaktionen har också tagit del av andra filmer och liknande marknadsföring inför andra studentsittningar.
– Vi tycker inte att det här är okej. Det normaliserar en bild av kvinnorna som objekt som ska behaga männen. Festerierna, sektionerna och kårerna hänvisar till att festerna är uppskattade av studenterna. Men det är ju bara de som hörs. Hur många ska behöva tycka att det är omodernt och kränkande för att det här ska sluta? undrar Malin Jakobsson, vice ordförande i LiU:s studentförening för jämställdhet, Genius.
Universitetsledningen har nu reagerat på marknadsföringen av sittningarna. Filmen togs bort på tisdagen eftersom innehållet har väckt anstöt och inte anses förenligt med universitetets verksamhet. Men efter kritiken mot civilekonomernas damsittning fick vi svaret att festerna hålls utanför universitetets lokaler. Ett svagt svar, tycker studentföreningen Genius:
– Vi tror ju att kårerna och sektionerna behöver hjälp från universitetet om man verkligen vill att det här ska förändras. Under mottagningen, nolleperioden, så är man ju väldigt noga med att följa upp hur studenterna festar, säger Axel Arlesten, ordförande i föreningen.
En utvärdering som maskinteknologsektionen gjorde efter en sittning 2015 visade på stor uppskattning, men också på en önskan om att avskaffa strippgyckel.
De studenter som vi har talat med berättar att de har haft väldigt roligt på festerna, många vill dock inte ha med sina namn.
– De här festerna är ju väldigt omdiskuterade just nu, förklarar en student som vi har talat med.
I-sektionens ordförande Sara Ågren säger att sektionen inte kan stå för filmen.
– Vi har arbetat med att se till så att det är en okej sittning. Det är viktigt att vi lär oss av det här och att vi diskuterar med Clubmästeriet och med kåren. Vi tar bort saker som inte är okej. Sektionen kan inte ställa sig bakom den här filmen.
Clubmästeriets överceremonimästarinna, Louise Fredriksson, säger att I-sektionens fest blir av som det är tänkt.
Behöver ni verkligen fester där man kommer lättklädd eller klär av sig?– Vi ser inga problem med att festerna genomförs. Men det är viktigt att man förändrar och förbättrar från år till år.
Kan du tänka dig att ta bort festen, eller de här momenten?– I nuläget finns en efterfrågan hos medlemmarna. Många går på sittningarna. Men det behövs en ständig dialog med kåren och sektionen. Vi kommer att jobba för att våra medlemmar ska ha en bra studietid. Innebär det att en viss typ av sittningar är bra och att efterfrågan finns så kommer vi att jobba efter den efterfrågan.
Tycker du att den här festen känns modern?– Så länge man ständigt utvecklar den och håller sig tidsenlig och ser efter vad som fungerar i den tid man är nu, så tycker jag det, svarar Louise Fredriksson.
Linteks kårordförande Linnea Michel gillade inte filmen när hon såg den:
– Jag blev upprörd. Den fick inte fram det som de ville få fram om festen. Jag kände mig bara obekväm.
Hur påverkar det LiU:s rykte?– Inte positivt, det är en minst sagt olycklig situation. Däremot blir det tydligt i dessa lägen att vi har en väldigt god dialog mellan universitetets ledning och ned till sektionerna. Det är en styrka vi har.
Tiden går fort, det är snart dags för en ny fest, hur kommer det att se ut nästa år?– Jag tror att eventet är kvar, men det måste nog se annorlunda ut.
Linnea Michel berättar att studenter har påpekat att det är stor skillnad mellan mottagningsfesterna, och fester som arrangeras under året.
– Det är väldigt uppstyrt, lugnt och städat under mottagningen. Men sedan händer något när vi som kårer släpper ansvaret. En del tycker att festerna blir roligare, andra tycker att det blir mindre kul.
Kårledningen byts varje år. Kårordföranden talar om det så kallade överlämningsdilemmat:
– Om något har gått dåligt ett år så går det bättre nästa år. Men går det bra ett år så är det ingen som överlämnar den problematiken. Vi behöver ha en bättre dialog om det här med sektionerna och universitetet. Vi sitter ett år, och efter fem år så känner man inte en kotte! säger Linnea Michel.