– Det är egentligen ganska logiskt. Ska vi få upp studieresultaten i skolorna så måste vi säkra lärarstudenternas kunskaper. Språket är nyckeln. Man kan inte räkna med att det i högstadiet plötsligt dyker upp en massa elever med fullt utvecklade språkfärdigheter. De behöver ju bra lärare, säger hon.
Tünde Puskás anser att lärarutbildningen borde införa ett akademiskt basår, på samma sätt som många tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, för att stärka grundläggande kunskaper.
Nyligen skrev hon en lång artikel om detta på DN:s debattsida. Hon hänvisar både till sina egna erfarenheter och till en pilotstudie vid Lunds universitet som fått viss uppmärksamhet. Studien gjordes av Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Språk- och litteraturcentrum, och Sara Santesson, studierektor och universitetsadjunkt. Av 100 nybörjarstudenter vid teologiska och humanistiska utbildningarna hade var femte student så stora brister i skrivförmågan att det stöd som fanns inom utbildningens ramar inte räckte.
Det känner Tünde Puskás igen:
– När studenterna skriver sina examensarbeten har vi 15 timmars vägledning. Det är vanligt att en stor del av den tiden går till att reda ut vad studenterna menar, eller att lära dem bygga fullständiga meningar. Studenterna måste behärska ett mer avancerat, akademiskt språkbruk för att ta till sig utbildningen, och för att senare kunna lära andra att språket är viktigt, säger Tünde Puskás.
På lärarutbildningen i Linköping har man vidtagit åtgärder inom programmet, bland annat har man en språkverkstad som alla studenter kan komma till och få stöd.
Tünde Puskás är kritisk mot regeringens ambitioner att högskolorna ska främja ett breddat deltagande som innebär att fler ska söka, påbörja och fullfölja en högskoleutbildning.
– Det kräver ännu mer lärarresurser på universiteten, säger hon.
Studenten Sofie Ståhlgren är sektionsordförande för lärarstudenterna. Hon tror dock inte att ett akademiskt basår är lösningen.
– Nej, utbildningen är lång som den är. För att bli lärare i samhällskunskap och svenska språket kan man behöva studera i fem och ett halvt år. Jag tror inte att ett basår skulle göra utbildningen mera attraktiv, snarare tvärtom, säger Sofie Ståhlgren.
Hon har en annan lösning:
– Vi har extremt få lärarledda timmar. Mer lärarledd undervisning skulle både höja utbildningen och statusen för lärarutbildningen, säger Ståhlgren.
Inte heller Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand, tror på ett basår.
– Nej, man måste börja där problemet finns. Vi måste göra läraryrket mer attraktivt med högre löner och lägre arbetsbelastning. Vi vill att toppstudenterna ska välja lärarutbildningen, i stället för att vi ska försöka pressa studenter med för låga kunskaper genom utbildningarna, säger Johanna Jaara Åstrand.