"Om du vill ha en 'normal' studentmössa blir det kanske 2000-3000 kronor", säger Ella Lans. Hon konstaterar att summan är orimlig, med tanke på att många gymnasieelever lever på sitt CSN-bidrag.
Utanför Berzeliusskolan ligger en tryckande februarikyla – och studenten känns avlägsen. Ändå är planeringen av årets stora dag redan i full gång.
– Avtalet för nästa års studentmössor skrevs på i våras, förklarar Ella Lans, som går tredje året på naturvetenskapliga programmet.
Den ordinarie plastskärmen ska bytas ut till en läderskärm, det billigare materialvalet på själva mössan ska ändras, innanmätet ska prydas av en egentagen bild, namn och skola ska broderas på mössans nederkant, ett tygband vars färg representerar gymnasieprogram ska sys på... Ella Lans anser att pressen på studentmössor har gått överstyr.
Genom sitt engagemang i elevkåren har hon varit involverad i studentfrågor under hela sin gymnasietid. Något som blivit tydligt för henne är hur mycket pengar som blivande studenter förväntas lägga på den lyckliga dagen.
– Det går inte ihop för någon att ha så mycket pengar som det förväntas att man ska spendera.
Förutom bal, champagnefrukost och studentresa lyfter Ella studentmössan. Hon upplever att konceptet har eskalerat. Visst är det en fin tradition, men hon menar att det har gått överstyr.
– Man ska inte behöva spendera flera tusen på en mössa, bara för att passa in. För det är egentligen det som det handlar om, att man vill vara en del av traditionen, men jag tycker inte att traditionen behöver kosta flera tusen, säger Ella.
Att ta studenten har blivit lite av en klassfråga, menar Ella Lans. Det finns stora förväntningar på hur studentmössan ska se ut – och slutprodukten blir dyr med alla de tillval som ska göras.
Förr var mössorna traditionella och enkla. Alla hade likadana. Nu finns det mängder av tillval och kostnaden skenar lätt iväg. Med Berzeliusskolans rabatt kostar basmössan några hundra kronor, men små förändringar – som enligt Ella ses som självklara för att passa in – gör att summan snabbt skenar.
Tredjeårseleven Caspian Hässler reagerade starkt på hur dyra tillvalen var, när det var dags för honom att designa sin studentmössa. Därför beställde han en mössa helt fri från detaljer – för 350 kronor – med tanken om att själv brodera dit namn och övriga detaljer. Egentligen hade Caspians föräldrar kunnat betala för hans mössa, men han tyckte ändå inte att tillvalen kändes värda pengarna.
– För mig finns det bara inte på kartan.
Hur vågade du stå emot förväntningarna som finns?
– Personligen brukar jag inte bry mig jättemycket om sådana saker, utan jag bara lever för mig själv och brukar inte tänka så mycket på vad andra tycker. Det är bara en del av min personlighet, antar jag.
Caspian Hässler kom undan med en studentmössa för 350 kronor. Då valde han bort alla tillval. "Jag har inte ens namn, inga extratillägg, ingenting. Det är bara en vit mössa med svart kant", förklarar han och lyfter att tanken är att han själv ska brodera dit de detaljer som han önskar inför den stora dagen.
Berzeliusskolans elevkår har prismatchat de olika studentmösseföretagen, för att kunna erbjuda eleverna bästa möjliga pris, men även med rabatter är mössorna dyra, konstaterar Ella.
– Jag tycker att studentmösseföretagen är oetiska, för de utnyttjar unga människors känsla av utanförskap.
Det håller Edith Malmström med om. Hennes beställning landade på 1 400 kronor.
– Jag tycker det känns så tråkigt att behöva lägga massor pengar på något som man förmodligen kommer ha på sig en gång. För min skull… Jag har ändå råd med det, men jag tycker synd om alla som inte har det och som ändå känner grupptrycket att de ”måste” ha en, säger hon.
Edith Malmgren upplever att förväntningarna kring studenten, och den omtalade studentmössan, blir fler och fler. "Det känns som att förväntningarna stiger hela tiden. Du ska ha en sten i en viss färg om du går ett visst program, du ska ha ett band i den här färgen om du går det här programmet...", säger hon.
I skolans korridorer är det inte ovanligt att höra diskussioner om studentmössor som beställts till ett pris av 2 000-3 000 kronor, menar Ella.
Simon Klaff är en av studenterna som räknade med att betala närmare 3 000 kronor för sin mössa. Studentdagen är trots allt speciell, förklarar han. Dessutom har han ett extrajobb och därmed ekonomi för att lägga pengar på studenten.
Men, han ångrade sig.
– Jag tänkte lite på det och kände att "det är inte riktigt värt 3 000 kronor för den dagen". Det ska ändå köpas massor grejer innan och jag måste fortfarande kunna ha en stabil ekonomi efter studenten, utan att behöva slita ihjäl mig på arbetsmarknaden, säger Simon.
Simon Klaff gjorde två mössdesigner, innan han beställde en mössa för 1 600 kronor. Den andra designen landade på 2 700 kronor. "Jag var beredd på att lägga 2 700-3 000 kronor på mössan, för det är fett kul och det kommer vara en speciell dag", säger han. Vid sidan av studierna jobbar Simon, så han förklarar att han har ekonomin för att lägga en större summa på sin mössa. Ändå bestämde han sig för den billigare varianten – bland annat eftersom det är fler saker än studentmössan som ska bekostas.
Tredjeårsleven Hugo Karlströms mössbeställning landade på 1 200 kronor.
– Det är klart att det är beklagligt att man förväntas lägga en sådan otrolig summa på studentmössan. Studenten ska ju vara någonting kul, inget som får en att känna ”aj, min plånbok”, säger han.
Samtidigt kändes det viktigt för Hugo att få med både sitt namn, skolans namn och logga samt klassens namn på mössan.
– Jag kände ändå att jag vill att det ska stå min skola och klass. Det har betytt otroligt mycket för mig, det är någonting jag känner stolthet över och jag vill kunna visa upp det och representera det genom min studentmössa, säger han.
Hugo Karlström, tredjeårselev på Berzeliusskolan, köpte en studentmössa för 1 200 kronor. För honom var det viktigt att få med detaljer som visar, bland annat, vilken skola han gått på. Däremot ser han negativt på den press som finns. "Det finns en jargong som gör att många förväntas lägga mycket pengar på mössan. Sedan är det värre på andra skolor än här, upplever jag. Den här hetsen finns inte riktigt här", säger han.
Enligt Ella tvingas vissa studenter låna pengar av sina föräldrar eller köpa sin mössa på avbetalning. Studenten, med dagens förväntningar, blir därför lite av en klassfråga, anser hon.
– Ett sätt att få stopp på det är genom att bryta trenden, men någon måste ju göra det. Det måste bli en trend att inte köpa en dyr mössa och det är svårt, för det är så djupt ingrott i oss nu.
Ella Lans anser att kostnaderna för att ta studenten har blivit på tok för höga. Att lägga flera tusen på en studentmössa och balklänning är orimligt, tycker hon. "Det går inte ihop för någon", säger hon.
Ella Lans menar att studentmössorna har blivit "en statusgrej". Förr hade alla studenter likadana, simpla mössor. Nu finns många krav för att passa in. Slutprodukten blir ofta dyr – långt mycket dyrare än vad hon tycker är rimligt.
Själv har Ella inte bojkottat studentmössan fullt ut, trots att hon egentligen skulle vilja.
– Till och med jag, som är emot allt med studentmössor och att man ska lägga ner så mycket pengar, köper en studentmössa. Jag vill inte heller vara utanför.
Hon berättar att hon i alla fall har köpt den billigaste möjliga. Tack vare engagemanget i elevkåren får hon 300 kronors rabatt på sin mössa – och genom att därefter välja basmössan, utan några extra tillval, kom hon undan med en faktura på 98 kronor.
– Alla människor är känsliga för grupptryck. Jag känner mig utanför nu när jag försöker sänka min budget så mycket som möjligt, men jag försöker stå emot ändå, för jag vet att det kommer löna sig sedan, säger Ella.
Jacob Nordéns studentmössa kostade honom cirka 1 500 kronor. Nyligen fick han se sina föräldrars studentmössor. På den tiden var förväntningarna helt annorlunda. "Det var en väldigt simpel mössa. Det stod inga namn, utan den var vit, gul och blå", säger han. Jacob konstaterar också att det är mycket som ska bekostas kring studenten – inte bara studentmössan.
Marknadens tre största mössaktörer är ABC-gruppen, C.L. Seifert och Crownstudent. Det sistnämnda företaget arbetar uteslutande genom sin e-handel och all kommunikation sker därför på kundens initiativ. ABC-gruppen och C.L. Seifert arbetar i sin tur med skolbesök, där de låter eleverna prova ut rätt storlek på sina studentmössor. Det innebär dock inte att företagen vill bidra till press eller utanförskap, hävdar de.
"Vi vill tydligt framhålla att vi aldrig har som avsikt att skapa eller förstärka någon form av utanförskap", skriver Isabelle Knutson, försäljningschef på ABC-gruppen, i ett mejl.
"Vi vill tydligt framhålla att vi aldrig har som avsikt att skapa eller förstärka någon form av utanförskap. Vårt arbetssätt genomsyras av transparens och valfrihet, och vi uppmuntrar elever att designa sina mössor utifrån sina egna preferenser och ekonomiska förutsättningar", skriver Isabelle Knutson, försäljningschef på ABC-gruppen, i ett mejl.
Vad gäller upplevd press hos eleverna skriver Isabelle Knutson att ABC-gruppen är medvetna om att det, i en grupp, kan finnas en känsla av att vilja göra liknande val som sina kamrater. För att motverka det får eleverna, efter mössutprovningen, designa och ändra sina mössor under en 14-dagarsperiod.
"Detta ger dem tid att rådgöra med sina föräldrar och fundera på vad som passar deras budget och behov bäst", skriver Isabelle Knutson.
Lina Ljunggren, Sales Manager på C.L. Seifert, menar att frågor om utanförskap och press tas på största allvar. Förutom att erbjuda olika alternativ har C.L. Seifert också en fond, vars huvudsakliga uppgift är att finansiera en traditionell studentmössa till de elever som inte har ekonomiska förutsättningar.
”Detta görs i samråd med skolledning och kurator och är en del av vårt ansvar som bolag”, skriver Lina Ljunggren i ett mejl.